Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Amerika i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beläget vid Förenta staternas största vattenväg,
det stora sjösystemet, och midt i deras bördigaste
sädesbygd, har Chicago helt naturligt blifvit Västerns
stora stapelort. Som vi sett, sände den först sina
produkter på den långa omvägen utför Mississippi till
NewOrleans; men när Eriekanalen öppnats, då vände
strömmen med ens mot öster, och då uppstod Chicago.
Vid södra stranden af Michigansjön, i en låg och sumpig
trakt, stod ännu i början af 1830-talet ett ensligt litet
fäste eller faktori för pälshandeln med indianerna. Det
gamla blockhuset blef kärnan för en by, en stad, hvars
folkmängd med en den tiden sagolik hastighet svällde ut
till tio tusenden, hundra tusenden. Den nya staden räknade
redan nu bland sina invånare ett stort antal af Amerikas
mest energiska och företagsamma affärsmän. Med tillhjälp
af kapitalets trollspö höjde och dränerade de marken,
afbröto slättens enformighet med parker och konstgjorda
höjder och hade redan gjort sin stad till Västerns stora
under, då en förfärlig brand i oktober 1871 ödelade den
nästan helt och hållet. Öfver 250 000 hus nedbrunno, och
stormen som rasat ute på Michigan gick därefter fram öfver
ett verkligt eldhaf.
Men chicagomännens energi var ej ödelagd med deras hus.
Två år hade ej förgått då ett nytt Chicago, solidare och
ståtligare än det gamla, reste sig på ruinfältet, och
sedan dess har jättestadens framsteg varit ännu fabelaktigare.
Den räknade före branden en folkmängd af 400 000: nu uppgår
den till hundra tusen öfver en million. Västerns boskapshjordar
och spannmålslaster gå i mångdubblad massa genom dess bangårdar
och varf, och i verkstäderna sjuder arbetet feberaktigare än
någonsin.
Men de på detta sätt samlade rikedomarna gå ej endast
till lyx och vällefnad. Man skulle få en mycket ensidig
föreställning om de amerikanska storstäderna, om man
ej toge i beräkning den storartade frikostighet hvarmed
många af dessa millionärer, som själfva smidt sin lycka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
