Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Amerika i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Schuylkills stränder, och det är hans och Washingtons
statyer som pryda dess största torg. Om dess båda största
minnen, själfständighetsförklaringen och unionen, talar ännu
det oansenliga gamla stadshuset, hvarifrån båda utgingo.
Filadelfia och Chicago äro båda rent nationella städer
och båda öfvervägande republikanska. NewYork däremot
är kosmopolitiskt och det nationella elementet där
jämförelsevis svagt. Det är heller ingenting att förvånas
öfver. Det har dörrarna vidöppna för hela världen, hela
världen strömmar också där tillsammans, och »business»
är det allt annat öfvervägande målet för dess intresse.
Det är tillika demokratiskt, och om det också ej under
kriget slöt sig till sydstatspartiet, var det dock ljummare
för unionen än någon annan del af Norden. Den kraftiga,
verksamma allmänanda, som utmärker de allra flesta amerikanska
samhällen, finns ej i NewYork, och endast så låter det förklara
sig, huru dess styrelse kunde bli en sådan härd för den
oförsyntaste korruption som den så kallade Tammanyringen
på sin tid utgjorde.
Det har också haft den olyckan att få mottaga och
behålla den utfattigaste och okunnigaste delen af den
invandringsström som nu i sjuttio år gått in genom dess
hamn. Från denna tid räknar NewYork, jämte sina gamla
holländska, hugenottiska och engelska folkelement, ett
irländskt, som skänkt det många utmärkta jurister och
läkare, men tillika en i hopplös fattigdom försänkt
folkmassa. Flere af NewYorks köpmansfurstar, en Astor,
en Cooper, ha begåfvat det med de yppersta bildningsanstalter,
och dess skolor äro bland de bästa i Amerika, men ännu
herskar i dess östra kvarter ett djupt både moraliskt och
materielt elände. NewYork är äfven i detta hänseende den
minst amerikanska af unionens städer.
Om NewYorks utveckling under de senaste hundra åren får
man en åskådlig föreställning, när man erinrar sig,
att det ligger på en 2 sv. mil lång ö mellan Hudson och
East river, att ännu på Washingtons tid staden endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
