Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Amerika i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I ett afseende har emellertid den snillrike fransmannens
horoskop för Amerikas andliga framtid ej slagit in: den
vetenskapliga bildningen har verkligen där under det
halfva seklet varit i ständigt växande jämte den allmänna
medborgerliga. Därom vittnar i första hand den rika
vetenskapliga literatur som utgått från amerikanska forskare
på alla områden, jämte det kunskapsbegär som årligen drifver
tio tusenden af Amerikas söner till universiteten och de
öfriga stora anstalter för tillfredsställande af ädel
vetgirighet, som den enskilda frikostigheten eller en hög
kommunal anda hopat i de stora städerna. Vid sidan af ett
omättligt förvärfsbegär går i Amerika en osläcklig törst
efter vetande. Pressen är där den stora såningsmaskinen,
hvarigenom det i populär form sprides ut öfver landet i
otaliga böcker och tidskrifter.
Pressen, predikstolen och skolan voro af gammalt häfstängerna
för det andliga lifvet, för ideernas spridning i Nya världen,
och de äro det ännu i dag. På religiös grund lades de första
samhällena i Amerika, och de hvila till stor del ännu därpå.
Puritaner och episkopaler gjorde början, presbyterianer kommo
efter, och allt sedan Wesley och Whitefield i midten af förra
århundradet genomvandrade kolonierna och höllo sina massmöten
under bar himmel, har metodismen tryckt djupa spår på stora
delar af befolkningen. Roms kyrka, understödd af en verksam
propaganda, är där äfven starkt representerad, och lutheranismen
har följt med de skandinaviska invandrarne. I Nya England har
unitarismen, en af den kyrkliga utvecklingens senaste skeden,
den religiösa riktning som Channing och Parker tillhörde, vunnit
stora skaror af anhängare, en mängd andra kyrkliga skiftningar
att förtiga. Såsom någonting för Amerika alldeles egendomligt
få vi aldrig lämna ur sikte, att staten ej har med något
religiöst samfund det minsta att skaffa, att följaktligen
ingen statskyrka där finnes eller får finnas, och att prästerna
både väljas och lönas af församlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
