Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Amerika i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»county», kommunen med ett ord, som tar hans borgerliga
uppfostran om hand. Här passerar han graderna af
medborgerligt förtroende, och här förvärfvar han den
praktiska blick och den säkerhet, som, när han sedan
uppträder på de större arenor staten och unionen öppna
för honom, göra honom till något mer än en nybörjare.
Staten är för honom ett litet fädernesland, hvilket han
lär sig betrakta som ett helt för sig. Utan att göra sig
reda för den betydelse det politiska lifvet i de mindre
delarna, kommunen och staten, har för amerikanen, skall
man ha svårt att förstå våldsamheten i denna strid för
»state rights», som bestämt hela gången af Amerikas
senare historia och är lika gammal som unionen.
Det politiska lifvet i Amerika saknar ej skuggsidor,
och dit räkna vi i första rummet partibelöningarna vid
presidentvalen, yrkespolitiken och de mäktiga enskilda
intressenas inflytande. Men här gäller det Bastiatska
»Hvad man ser och hvad man icke ser». Hvad man i Amerika
ser och ej sällan uteslutande fäster sig vid är dessa på
ytan skarpt framträdande utväxter och partistridens buller
och bång. Men hvad man där ofta icke ser är den, starka,
väldiga underström af frihetskärlek, medborgarsinne,
politiskt förstånd och uppoffringsförmåga som tyst och
stilla rör sig genom den minsta del af unionen, en gång
varit hennes räddning och i farans stund ännu skall blifva
det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
