- Project Runeberg -  Elias Sehlstedts Sånger och Visor /
203

(1893) [MARC] [MARC] Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En restur från Stockholm till Göteborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder


Öfver Mälarns trånga plats
Fåfängt att I svärjen!
Der syns tjufvarnas palats
I den gråa färgen.
Lärkan hörs i solens brand,
Barnen sola sig i sand;
Sång och klappträn ifrån strand
Eko ge i bergen.

Här för glycerin och krut
Ej min lyra strängas.
Herr kapten, håll styrbord ut:
Här kan resan stängas!
Ingen vet så noga mer
Hvad på Vinterviken sker;
Ingen fröjd jag deri ser
Att i luften sprängas.

Så, rätt så! Nu är jag lugn,
Rädd jag var som katten.
Himlen glöder som en ugn,
Blir visst blåst till natten.
Måsen, som på klippan står,
Mälarvattnet ej försmår.
Klang, herr mås! Vi ta en tår
Bara sodavatten.

Öfverallt kring land och strand
Se hvad blom och gröda!
Uti aftonsolens brand
Torn och tinnar glöda.
Här är Telges gamla stad,
Här dricks vatten och tas bad:
Rundare bli ben och vad
Och små kinder röda.

Här af bakverk alla slag
Ordagrant man gödes,
Gick man här till domedag,
Pepparkakor bjödes.
Här man vänner träffa får.
Der en gammal knallhatt står;
Hos Sankt Ragnhild år från år
Rinman pånyttfödes.



Ibland dödliga äro pepparkaksmadamerna
i Södertelge de djerfvaste figurer, man
någonstädes kan få skåda. Rums i kanalen! är
ingenting för detta handlande slägte, då det
gäller affärer eller att göra i pepparkakor, och
mången madam har, oaktadt ett djerft hopp
att komma inom relingen, stannat utanför i
najadernas rike, utan annan risk än en tvättad
kjol och en rensopad korg.

Stadens kyrka har en vacker tornspira,
från hvars öfversta spets man lär ha en
vidsträckt utsigt. Trädgårdar och smakfulla
planteringar omsluta de täckaste sommarboningar.
Åt Östersjösidan blir naturen mera storartad,
liksom kroppen börjar känna sig mer och
mer sugande.

Himlen börjar se mulen och olustig ut.
Ett långsträckt moln ligger som ett rynkadt
ögonbryn öfver solens öga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:54:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/esesaovi/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free