Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfmant växte skog och äng;
I hvar buske var en säng.
Ingen brandvakt hade lof
Störa nattron, då man sof.
Aldrig sörjde man för mat:
Ärter, sparris och spenat
Växte som den största skog,
Utan spade, harf och plog.
Käddisor som stora klot
Stötte man alltjemt emot.
Menniskan var oskuldsfull,
Hof-rätt fanns ej, och ej Tull.
Eva gick, som hon var van,
I sin lustgård hela dan.
Adam följde sin natur,
Drufvan sög och tog en lur.
Adam lefde med sin fru
Ett helt annat lif, än nu.
Ingen sorg man visste af:
Tiden gick i tripp och traf
Mellan hjertats O! och Ack!
Kyssar och persilje-snack.
Snart dock flydde lyckans rus:
Ean kom in i Adams hus,
Tyckte om det som var bart,
Eva om hans äppel-kart.
Och så tog all glädje slut —
Adam fick en engla-stut.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
