Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
väderqvarnar. Detta var sista viftningen i skärgården.
Mjuka tjenare! mjuka tjenare!
Svart- Klubb.
Här nös kapten. En äldre dam uttydde den märk-
värdiga händelsen såsom ett godt förebud. På afstånd
mullrade åskan, ”Jofurs nysning”, som af andra passagerare
ansågs såsom ett dåligt omen. — Nu ringde matklockan.
”Nos numerus sumus et fruges consumere nati.”
Vi åto en förträfflig gammal ost. Några af sällskapet
påstodo att det var kronan bland alla ostar, hvarföre det
föreslogs, att han under resan borde kallas Gammal Ehrn-
krona.
Djurstens Båk
passerades och hatvet emottog oss med pukor och trum-
peter. Vågorna växte. Båten rullade.
”Då steg från underjordens floder
Bj döden, men hans yngre broder,
Det bleka yanvett opp” — — — nej, mitt
herrskap! det var väl värre! det var sjösjukan, som steg
ombord och gjorde villervalla bland passagerarne i alla
vrår och vinklar. Somliga smögo sig ”tysta som Egyptens
prester” in i sina hytter, för att hvar och en på sitt vis
söka göra opp med den ovälkomna gästen. Somliga tug-
gade på trädpinnar såsom ett preservativ. Andra höllo
flytande föredrag vid relingen, och få sluppo helskinnade
undan. Natten blef som den kunde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>