Eskimålif / 29 (1891) Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Kajaken och kajakredskapen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Länsare.

midt på skaftet fäst tre framåt riktade spetsar
försedda med stora mothakar och gjorda af
renhorn. Dessa inrättningar äro beräknade på, att
om pilens främre ända ej träffar fågeln, glider
skaftet längs med denna, och en af dessa
utstående benspetsar måste träffa och genomborra
den, hvilket också är det vanligaste sättet att
träffa fågeln på. En uppfinning, som också är
så pass bra, att man nog kunde stå till svars
för att ha gjort den.

Alla dessa kastvapen kunna, som ofvanför
är påvisadt, härledas från den indianska kastpilen.

Men för att kunna kasta sina vapen längre
och med större kraft, ha eskimåerna gjort en
uppfinning, hvarigenom de skilja sig från alla
kringboende, så väl amerikanska som asiatiska
stammar. Denna uppfinning är kastträet.
Märkligt nog känner man till detta ypperliga redskap,
hvarigenom armens längd och kraft i hög grad
ökas, i det det verkar som en slunga, endast
från få ställen på jorden — sannolikt blott tre.
Dessa äro Australien, där kastträet är mycket
primitivt, Conibornas och Puruernas land i det
öfre Amazondistriktet, där det står på ungefär
samma ståndpunkt som i Australien, och
slutligen i de af eskimåerna bebodda länderna, där
det når sin största utveckling[1]. Ett antagande
af att kastträets förekomst på så olika ställen
beror på något gemensamt ursprung, blir
knappast hållbart, och vi måste således uppfatta det
eskimåiska som en egen uppfinning, gjord af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>