Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Till hafs i kajak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
FJÄRDE KAPITLET.
full rörelse och som utslungad från en stålfjäder far den
susande från kastträet, hvirflande harpunremmen efter
sig. Sälen gör ett våldsamt kast, men i det samma den
skjuter rygg för att försvinna, ränner harpunen in i sidan
och sjunker ner till fram på skaftet. Några förfärliga
slag med bakkroppen piska vattnet till skum, och den är
borta, dragande harpunremmen efter sig mot djupet.
Emellertid har Boas tagit kastträet mellan tänderna och
snabbare än tanken kastat fångblåsan från kajaken
bakom sig; den dansar fram öfver vattenytan, då ocli då
hotande med att dragas under, hvilket den också snart
gör. Det dröjer dock icke länge, förr än den åter visar
sig; och efter den bär det nu af med kajakmannen så
fort som årån kan föra honom fram; på vägen rycker
han till sig harpunskaften som har flutit upp från sälen.
Länsaren är lagd färdig till kast. I nästa ögonblick
kommer klappmytsen upp; rasande öfver att icke kunna
undkomma vänder den sig mot sin förföljare och kastar
sig först öfver blåsan, som den rifver i trasor, och så
o
går den direkt lös på kajaken. Ater är Boas i håll,
klappmytsen kröker rygg och skjuter med uppspärradt
gap framåt mot honom, så att vattnet forsar om den.
Ett felkast kan nu gälla lifvet; men han lyfter lugnt
länsaren och jagar den med ett kraftigt kast in genom
munnen och ut genom nacken. Det rycker till i sälen,
hufvudet sjunker, men i samma ögonblick reser den
sig åter lodrätt i vattnet, blodströmmen fradgar ut ur
munnen, den gapar vildt och utstöter ett kväfdt
vrålande, medan blåsan öfver näsan pustas upp till en
förvånande storlek och den får ett ohyggligt, rasande
utseende. Den skakar på hufvudet, så att länsareskaftet
darrar och slänger hit och dit, men den lyckas icke bräcka
det eller kasta det ifrån sig. I nästa ögonblick ränner
Boas’ andra länsare in bakom den ena framfoten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
