- Project Runeberg -  Eskimålif /
82

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Karakter och sociala förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

ÅTTONDE KAPITLET.

man på land, som i allmänhet gärna sker, gör dessa
komplimenter: se här, här äro goda tältplatser, godt läge
för edra kvinnobåtar, kommen och hvilen ut från dagens
tunga! lägga de efter litet öfvervägande till vid stranden,
där man står färdig att mottaga dem och assistera med
hjälp till bagagets uppbärande. Men när de fara bort igen,
hjälpa de dem allenast att få kvinnobåten i sjön, låta
dem själfva arbeta med det öfriga, för så vida icke den
farande är en mycket god vän eller nära anförvandt, då
han dimitteras med samma ärebevisning som han blef
mottagen med och med sådant afsked: er bortfärd skall
förorsaka hos oss en stilla erinran.»1

En antydning till egendomsbegrepp synes också ligga
däri, att där de i laxrika älfvar ha byggt dämningar för
att samla fisken, är det icke väl sedt, nar främmande
komma och förändra deras dämningar eller begagna garn
innanför dessa, såsom européerna ofta ha gjort i äldre
tider (också omtaladt af Dalager).

Drifved tillhör den, som först finner den drifvande
i sjön, hvar det än är. För att behålla sin rätt är
fin-naren förpliktad att bogsera den till land och sätta upp
den ofvanför högvattensmärket och hälst märka den på
ett eller annat sätt. För denna egendom har eskimåen
stor respekt, och en, som har lagt upp drifved på
stranden, är säker på att, om icke européerna ha varit på stället,
återfinna den till och med flera år därefter; den, som tog
däraf, skulle anses för en usling.

Angående deras uppfattning af egendomsbegreppet
vid lån och handel kan anföras hvad Dalager säger
därom: »Lånar en man något till en annan, såsom båtar,
pilar, fiskref eller annat sjöredskap och det samma råkar
ut för skada, antingen genom att sälhunden eller djuret

1 Dalager: »Grønlandske Relationer», 1752, Kjöbenhavn. Sid.
15—16.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 16 17:12:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free