Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Begåfning — Formsinne — Musik — Diktning — Skildringar af infödda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDRINGAR AF INFÖDDA.
155
af grönländare, vi hade trott, att vi skulle ha varit de
första grönländare, som kommo till dem, men som vi sedan
fingo veta, hade vi kommit blott litet senare än två andra
grönländare, litet därefter såg Peter ett tält och människor
gå utanför. Medan Peter ropade hurra, sköt jag med min
bössa af glädje — vi sökte efter den bästa vägen att komma
ner till tältet på och blefvo då tillropade på grönländska:
»amuinak» (gå rakt ner). Vi kände då igen de båda
grön-ländarne, det visade sig vara de två bröderna Terkel
(föreståndaren) ocli hans yngre broder Hoseas från boplatsen
Sardlok, de hade nyss kommit dit in för att också lämna
proviant. Vi sågo de bägge norrmännen och de bägge
lapparne förtära en måltid och dricka kaffe af det, som var
dem tillsändt, de hade dukat bord, begagnande en af sina
slädar som bord.
Då vi kommo fram till dem, räckte jag brefven till
en af dem, då han hade fått dem, gaf han dem strax till
den, som satt längst bort ifrån honom (löjtn. Dietrichson).
Ändtligen sågo vi då lapparne, som vi hade längtat
efter, vi blefvo förvånade öfver deras klädedräkt, emedan
den alls icke liknade den dräkt, som vi bruka se européerna
här hafva på sig, deras fotbeklädnader liknade skridskor,
spetsen af skodonen var mycket böjd, det ena paret stö fi ar
hade sulor, som liknade grönländarnes sulor på skodon, den
andre lappen, den äldre, hade skodon af renens ben,
likaledes spetsen mycket böjd, likaledes hade de benkläder af
renben, som sutto mycket strama på dem, de hade innanför
underbenkläderna hvita yllna, i sina rockar hade de många
fickor, hela fodret af rocken begagnades som förvaringsrum;
de hade halsdukar, hvari det i hvarje ända var fickor
(förvaringsrum).
Den yngre, Samuel Balto, hade en hög mössa med
fyra hörn, hvari det var fjädrar, med ett stort bredt rödt
band om midten, den äldre, Ole Ravna, hade en lång röd
mössa, som blef mindre och mindre i höjden, i ändan af
mössan satt en tofs.
Sedan de bref vi hade med oss från föreståndaren och
missionären (Otto) hade blifvit genomlästa, gåfvo de oss
mat och kaffe, som vi förtärde, då de gingo in i tältet,
följde vi med för att komma åt att tala med dem, clå vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
