Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
TRETTONDE KAPITLET.
ställningarna måste tillskrifvas samma naturlagar, som
betinga alla andra fenomen, och att de verkligen också
kunna förklaras genom dessa. Man anser således, som
David Hume först har framhållit, att de religiösa
föreställningarna väsentligen kunna tillskrifvas två riktningar
i vår känsla, eller vi kunna snarare kalla dem drifter,
som äro nedlagda hos alla djur, nämligen: fruktan för
döden och begäret att lefva. Af den förra driften följer
fruktan för de döda liksom för den yttre naturen och för
de öfvermäktiga naturkrafterna samt önskan att skydda
sig däremot. Af den senare följer sträfvandet efter lycka,
makt och fördelar; och häraf följer återigen, att de äldsta
religionerna icke äro oegennyttiga, utan egoistiska,
dyrkaren står icke så mycket betraktande gentemot det
oändliga som icke mera ifrig att vinna något till sin nytta;
då t. ex. amuletterna och fetischen tros äga makt af
abnorm art, begagnas eller dyrkas de.
Från fruktan för de döda själfva och för att deras
själar eller vålnader kunna gå igen och skrämma dem
och skada, kommer deras dyrkan och försöken att
af-vända deras inflytande eller till och med att göra dem
till vänner. (Jmfr längre fram om eskimåernas tro på
tornat, o. s. v.)
Men hvaraf kommer nu tron på, att de döda ha
vålnader eller själar? Och på vissa sakers abnorma makt?
Hos alla primitiva folk finna vi tron på, att allt i
naturen, lefvande och dödt, har sin inneboende själ eller
ande, hvilken i regeln är osynlig, men också kan vara
synlig. Huru har denna uppstått och när?
Besvarandet af dessa spörsmål är det, som framkallar
förklaringen af religionernas ursprung.
Att leta sig tillbaka till de religiösa föreställningarna,
sådana de i sin första dunkla form skymtade fram under
människosläktets morgon, då tankarna började klara sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
