Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA FÖRESTÄLLNINGAR.
203
för att hämta Balder. Liknande sägner förekomma för
öfrigt också hos indianerna.
Efter hvad professor Moe har meddelat mig, synes
det knappast tvifvelaktigt, att denna grönländska
föreställning är färgad af europeiska sägner och att det är
inblandadt flera afgjordt europeiska moment i den.
Föreställningen om det hala hjulet förekom t. ex. i våra
medeltidslegender, och likaledes kommer bron, som är
smal som ett snöre eller en knifsegg, igen, till en del
med samma ord, i europeiska eller medeltida sägner om
resor till undervärlden. I en gammal nordengelsk visa
talas det om »skräckens bro, ej bredare än en tråd».
Tundel ser i skärselden en smal bro öfver en
förskräckligt djup, mörk och stinkande dal, o. s. v. Men dessa
medeltidsföreställningar äro otvifvelaktigt återigen färgade
af österländska traditioner. Judarne tala om den
trådsmala helvetesbron, och muhamedanerna tro, att alla
själar midt i helvetet måste öfver en bro smalare än ett
hår, skarpare än ett svärd och mörkare än natten.1
Enligt »Avesta» kommo de gamla parsernas själar den
tredje natten efter döden öfver det »höga Haza» — ett
bärg, som omger jorden och räcker ända upp till himlen
— för att uppnå en bro, som kallas Tsjinvatbron och
som vaktas af två hundar. Enligt Petileviskrifterna
utvidgar bron sig och blir nästan en parasang bred, när
de frommas själar gå öfver den, medan den smalnar för
de ogudaktiga, som försöka gå öfver, så att de störta i
helvetet, som ligger rakt under.2 En motsvarande före-
1 Se Sophus Bugge, »Mythologiske Oplysninger til Draumskvædi»
i Norsk Tids. for Vid. og Lit. 1854—55, sid. 108—111; Grimm
Mythol. sid. 794. Jmfr också H. Hübschmann, »Die parsische Lehre
vom Jenseits und. jüngsten Gericht». Jahrbücher für protestantische
Theologie, hd 5 (Leipzig 1879), sid. 242.
2 H. Hübschmann, Jahrb. für prot. theol., bd 5, sid. 216—222.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
