Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
TRETTONDE KAPITLET.
böjelser tyckas vara af gammalt datum. I Australien
är han en katthane, som kom i förhållande till en
annans maka och irrar omkring på ständiga
vandringar; hos invånarne i Himalajatrakten begår månen den
oförlåtliga synden att förälska sig i sin svärmor, som
kastar aska i ansiktet på honom, och däraf komma
fläckarna i månen. Enligt en slavonisk sägen var månen
solens man, som trolöst älskade morgonstjärnan och
därför blef klufven midt itu.1 Hos de gamla grekerna och
romarne var visserligen månen af kvinnokön, men den
hedervärda Luna var icke heller fri från erotiska drifter.
För Öfrigt sättes månen hos eskimåerim också i
förbindelse med kölden. Han framkallar snöfall genom att
tälja på hvalrosstand och strö flisorna ner öfver jorden
eller genom att blåsa i ett rör, när han besöker jorden,
körande i släde öfver isen om vintern. Att månen sättes
i förbindelse med kölden och vintern, är ju helt
naturligt. Som den kalle och stränge är det väl också rimligt,
att han är man, medan solen längre söderut, där hon är
o
plågsam genom sin värme, anses för man. Åskdunder
frambringas, enligt deras tro, af två gamla käringar, som
slåss om ett torrt och styft skinn och slita i hvar sin
ända; under kampens hetta välta de omkull sina lampor,,
och då blixtrar det. Dimma har uppkommit genom en
törnarssuk, som drack så mycket att han sprack.2
I sin tro eller öfvertro undervisades eskimåerna,
liksom fortfarande på ostkusten, af sina präster eller
andebesvärjare, angekokerna (angekok, pl. angakut). Dessa
synes vara de klokaste och mest framstående af dem.
De utge sig för att kunna tala med andarne, företaga
resor så väl till under-världen som till himlen och andra.
1 Tylor, Prim. Cult., bd 1, sid. 354. Se också A. Lang, Mythe,.
Jßitual and Religion, sid. 128.
2 P. Egede, Eft. om Grønl,, sid. 150, 206.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
