Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA FÖRESTÄLLNINGAR.
231
skulle ha älskat honom och varit honom lydiga och icke
gjort som de dåraktiga kavdlunakerna. »Hvilka galna
människor! Döda den, som kunde göra lefvande!» Då
de sågo, att kristna européer slogos och öfveröste
hvarandra med okvädinsord, fingo de föga tro på den kristna
läran och sade: »Kanske blefve vi också omänskliga, om
vi finge den kunskapen.» Och de ansågo, att det icke
kunde finnas hyggliga européer, utan att de hade varit
några år i Grönland och lärt sig mores.
Några frågade, hvarför Gud icke förr hade gifvit
dem underrättelse, om kristendomen var så nödvändig;
då kunde ju deras förfäder också ha kommit till himlen.
Då Paul Egede svarade, att Gud kanske hade sett, att
de icke skulle mottagit Ordet, utan snarare föraktat det
och därigenom blifvit ännu mera straffbara, sade en
gammal man, att han hade känt många hyggliga människor,
ja, hade själf haft en from far, och om det fanns de,
som hade föraktat Ordet, »så funnos ju också kvinnor
och barn, hvilka alltid äro lättrogna.» Då Paul Egede
förklarade för dem, att jordiska egodelar eller
»lumpenheter» voro alltför ovärdiga att komma i himlen, svarade
en: »Jag visste inte, att detta inte var värdt en tanke;
om där är så bra, hvarför viljen I då så ogärna lämna
detta?»
Då Skriften skulle öfversättas, visade det sig också
vara stora betänkligheter därvidlag. Flera af de kristna
grönländarne själfva ansågo, att det icke skulle vara
gagneligt för deras vantrogna landsmän, att de t. ex. finge
höra talas om »Jakobs tredskhet och bedrägeri mot fader
och broder, patriarkernas polygami, isynnerhet Simeons
och Levis vanmäktiga ondska.» Loths historia ansågo
de också olämplig. »Ett utdrag af det viktigaste var
nog bättre för detta folk.»1
1 Jmfr P. Egede, Eft. om Grønl., sid. 117, 162,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
