Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA FÖRESTÄLLNINGAR.
235
»de hade dödat en björn, som var så stor, att han hade
is på ryggen, som aldrig smälte», sade de: »Vi ha trott
det och det, som du berättar oss, men du vill inte tro
det vi säga dig».
Det af deras gamla hedendom, som nu spökar mest
i deras fantasi, är, så vidt min erfarenhet går, tron på
kiviloker eller fjällmänniskor.
Kivitoken har en gång varit en vanlig människa,
som emellertid af en eller annan ofta obetydlig
anledning har kommit i oenighet med sin familj eller sina
huskamrater eller har känt sig förorättad af dem och
därför har vändt människorna ryggen och flytt till fjälls
eller inåt landet, där han sedan lefver ensam och föder
sig med att fånga djur utan vanliga vapen, endast
genom att kasta sten, hvari han uppnår stor färdighet. Så
länge kivitoken endast har varit en kortare tid borta,
står det ännu i hans makt att vända tillbaka, men lyder
han icke i tid den stämma, som väcker längtan hem,
blir det omöjligt för honom att återvända till
människorna. Några påstå, att detta först inträffar efter ett år;
och nu får han öfvernaturliga egenskaper, han blir så
snabbfotad, att han springer från den ena fjälltoppen till
den andra, han kan fånga renar utan vapen, och allt
hvad han kastar efter träffar han, han blir stor, klär sig
.i renskinn, enligt någras påstående blir han också svart
i ansiktet och får hvitt hår, vidare blir han allvetande
eller klarsynt, kan höra människorna och lär sig förstå
djurens språk; men till gengäld är det hans olycka att
icke kunna dö, och han är alltid bedröfvad och gråter af
längtan till människorna, som han ej längre kan besöka.
Han kan dock isynnerhet om nätterna, när tillfälle yppar
sig, bege sig ner till husen för att skaffa sig något att
äta eller också litet tobak. Men de, som ha förorättat
honom, hotas alltid af hans hämnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
