Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lisas ring - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
TECKNINGAR tfR LIFVET.
— Men du med din fina mössa, med
guldmärket på, invände Lisa, som alltjämt försökte
få honom att släppa.
— Än sen då? Hade jag väl någonsin
kommit att studera, om Jonsson i Backa fått
taga mig om hand den där gången? Ånej, det
hade nog aldrig händt. Det var för att ni tog
mig till er, mormor.
— Nu får du i alla fall släppa kärran, för
jag är inte färdig att gå hem ännu, förklarade
Lisa bestämdt. Gå nu och gör dig i ordning,
och klockan fyra mötas vi vid grindstugan ■—
jag har ärende dit också och väntar på dig där.
Efter den dagen passade Lisa alltid på att
vara ur vägen, innan det var slut i skolan. Sven
fick söka upp henne under vägen, vid
grindstugan; närmare staden fick han på inga villkor
röra vid kärran.
Sålunda vandrade de tillsammans i hvarje
vecka under ett par års tid. Sedan fick Sven
det annorlunda ställdt för sig och kunde ej
alltid komma hem öfver söndagarna. Han arbetade
alltjämt med samma outtröttliga ihärdighet; lika
träget arbetade de, hvilka med uppoffrande
kärlek åtagit sig att draga försorg om hans
fortkomst. Mer än en liten försakelse gjordes i
tysthet — kanske ej så liten för dem, som
vid-kändes den — för att kunna understödja honom
på hans studiebana. Mer än en dagspenning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
