Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. "Ingenting; annat!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»INGENTING ANNAT.»
89
åt Eva, att hon blir ensam till fram emot
morgonkvisten.
Hon närmade sig dörren men stannade tvärt.
Med en klar och välljudande om än något svag
röst uppstämde Eva i detsamma en sång där
inne i barnkammaren. Sofi lyssnade, och hennes
ansikte fick ett hånfullt uttryck.
»Närmare, o Jesu Krist, till dig»,
så började sången hon hörde.
— Jaså, hon är af den sorten, ja, det var
ej utan, att jag misstänkte någonting sådant.
Det var just trefligt. Nu skall hon väl anse sig
förbunden af sitt samvete att skvallra om allt
hvad vi ta oss till, det är sådana där skenheliga
människors sed. Men vänta, jag skall allt passa
mig jag. Så mycket är det i alla fall, att inte
går jag in och kanske får ta emot en predikan,
det har jag rakt inte tid till.
Hon släckte ljusen och gick. Då Eva en
stund senare kom ut i köket i något ärende,
brann gasen med full låga, men ingen människa
syntes till, och nyckeln var försvunnen.
Sådan som denna afton blefvo många
andra. Väl låg det tämligen mycken öfverdrift i
Sofis beskrifning af fru Alméns lefnadssätt, dock
var den till sina hufvuddrag sann. Den unga
modern lefde för världens nöjen liksom hennes
man för sina affärer. Vacker och bortskämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
