Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. "Ingenting; annat!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TECKNINGAR tfR LIFVET.
som hon varit ända från sin barndom, hade hon
hängifvit sig åt stundens njutning utan att vilja
veta något om lifvets allvarligare sidor; allt fanns
till endast för hennes nöje, till och med barnet.
Det var hennes glädje och stolthet att taga in
den lilla flickan, fint utstyrd, i salongen och höra
de främmandes loford öfver hennes utseende och
smakfulla dräkt.
Eva var den, som mest fick hafva Anita
om hand under dennas första lefnadsår. Hon
förvärfvade mer och mer aktning och erkännande
genom sin trohet och pålitlighet, om man än
stundom fann henne väl allvarsam. Så kom
lille Harald och påkallade sin andel af hennes
omsorger, medan modern fortsatte samma glada
och omväxlande lif som förut. Hon älskade
sina små, det kunde ingen betvifla, men det
själfförsakande sinnelaget hade ej kommit till
utveckling hos henne. Hon hade ju från sin
tidigaste barndom blifvit van att hafva sitt eget
jag till det centrum, hvaromkring allt annat
vände sig.
Därför var det Eva, som till en stor del
fick fullgöra en moders plikter emot de små.
Åt henne lämnade man, utan att tanka därpå,
formandet och utdanandet af dessa späda sinnen,
nedläggandet af den grund, på hvilken sedermera
karakteren skulle uppbyggas. Och hon var ändå
blott en simpel, obildad människa från landet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
