Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord till andra upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förord till andra upplagan.
<i>Esops fabler höra till de litterära skatter, hvilka aldrig åldras utan
hålla sig lika oförgängligt unga, sekel efter sekel. Hvad man vet om den
person, efter hvilken de fått sitt namn, är i korthet följande. Esop, på grekiska
Aisopos, född omkring år 600 före Kristus, var slaf och härstammade från
Frygien, ett landskap i Mindre Asien, som på hans tid var en beståndsdel af det
Lydiska riket. Sedan han varit i tjänst hos flera herrar, blef han slutligen såld
till en på Samos bosatt filosof, Kadmon, som på grund af hans kunskaper och
exemplariska uppförande skänkte honom friheten. Han reste nu omkring i
främmande land och blef allestädes beundrad för sin vishet och godmodiga kvickhet, som
gjorde, att man glömde hans mindre tilltalande yttre: han var nämligen
puckelryggig. Slutligen kom han äfven till den för sin omätliga rikedom kände konung
Kresus i Lydien. Hos denne vann han stort anseende och fick af honom
mottaga flera förtroendeuppdrag. Ett sådant medförde hans död. Han skickades
nämligen af Kresus till Delfi i Grekland för att öfverbringa ett högtidligt offer åt
Apollo och på samma gång utdela en betydlig penninggåfva bland Delfis invånare.
När han med detta uppdrag kom till Delfi och fick se, att dess befolkning lefde i
fullständig overksamhet, lättjefullt förslösande de rika medel, som inflöto från de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
