- Project Runeberg -  Vagabond och Redaktör. Lefnadsöden och Tidsbilder /
19

(1914) [MARC] Author: Ernst Skarstedt With: Jakob Bonggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAGA-BO ND OCH REDAKTÖR

19

"Kansas, du leende dal, der jorden jungfruligen väntar
Brudgummens ankomst ännu, väntar den skärande plog;
Der i omätliga ängder, dem endast gazellfötter trampat,
Eller som skuggats ännu endast af vildfogelns flygt,
Råder en helig tystnad, ej bruten af menniskosladder;
Der, hvarest himmelens blå i källor, som grumlats af
ingen,

Speglar sig lika så klart, lika så djupt som en gång
(Hundratals solhvarf försvunnit se’n dess), då i kärlek
och gamman

Slätternas kraftige son kysste sin solbrända brud
Eldigt i månens skimmer och lyst af tindrande stjernor;

Kansas, du land, hvarest flit brutit bygd, och der leende
allvar

Vildmarkens skogar och snår härligt i rosor har klädt;

Kansas, du härliga land, der idoga män och der qvinnor,
Fagra som blomstren på mark, flinka som ängarnes bin,
Le i sitt anletes svett, och der kärlekens ljufliga segrar,
Vunna af jublande flickor, af nordens blåögda döttrar,
I.ägga i bojor och band saxernas ynglingatropp:
Dig vill jag sjunga en sång; du är ungdomens land, du
är hoppets."

Under min vistelse i Kansas, nedtryckt och pinad af
obehagliga erfarenheter, kom jag aldrig att skåda landet
i detta poetiska skimmer. Den sång, jag skref derom,
bar prägeln af missmod och pessimism och var så vidt
skild från den leende bild, som Elmblads fantasi
framtrollade för honom, som natten från dagen. Några
brottstycken derur må för kuriositetens skull anföras:

"Förbi är skörden. Nu på sädesfälten
Fins väl ej kvar ett enda litet strå?
Ja så! Hvad är då det för gula bälten,
Som lysa fram och tätt i rader stå?
Jag ser och blir förvånad, på min ära,
Att fälten efter skörden hvete bära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/esvagabond/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free