Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA-BO ND OCH REDAKTÖR
29
staden och bevistade gudstjensten i den sv. lutherska
kyrkan, i hvilken pastor Haterius höll vältaliga
predikningar. I lians hem råkade jag för första gången den
beryktade dr. Axelson, en märkvärdig herre, som längre
fram beredde mig en mängd obehag. Första gången vi
träffades, var han nog så artig, uttryckte sin beundran
för min fiolspelning m. m. F:s svärföräldrar, som
tillhörde missionsförsamlingen — ty en sådan fans också i
Lindsborg, liksom äfven en metodistförsamling — bodde
i staden, och hos dem intogo vi stundom vår middag. Der
fick jag någon gång åhöra ganska heta dispyter mellan
F. och svärfadern angående den obegripliga
försoningsläran. Sedan vi kommit hem, hände clet ibland, att
några af granngubbarne kommo på besök för att
gemensamt taga del af tidningen Hemlandet, hvilken F. höll
jemte Augustana och den i Salin» utkommande Svenska
Härolden. En af gubbarne läste då högt för de andra,
hvilket vanligen gick temligen knaggligt. Men jag lade
märke till, att de samvetsgrant gingo förbi
redaktionsst-dan, alldeles som om den icke funnits till. De läste
följetongen, några nyheter här och der på de öfriga
sidorna, men gjorde en konst i redaktionens funderingar
öfver dagens företeelser, jag har sedan funnit att detta
sätt att läsa tidningarne är det vanligaste, och att läsarne
i regel ignorera den del af tidningens innehåll, som
kostat redaktionen den största mödan. Detta torde dock
till stor del bero på, att de flesta tidningars
redaktionella uttalanden äro hållna i en stel och högtidlig ton
och behandla tråkiga ämnen. Jag kan icke föreställa
mig, att de som höllo Sv. Amerikanaren på den tiden,
hoppade öfver Roos’ och Elmblads originella och piffiga
utgjutelser lika litet som att Sv. Kurirens läsare förbigå
"Kurre-Johnsons" oefterhärmligt qvicka och spydiga
redaktionsartiklar. Så mycket beror på ej endast hvad
som säges, utan hur det säges.
Om kvällarne gick jag ej sällan öfver till min vän
doktorn och stannade då för det mesta till långt fram
på morgonsidan. När vi råkades, var det, som om
fördämningen för en länge återhållen ström plötsligt
brustit och gifvit vattenmassorna fritt lopp. Doktorn var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
