Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V AG AB OND OCH REDAKTÖR.
79
vara businessman och svansa omkring bland
hvarjehanda folk, mot hvilka han ofta måste antaga en förbindlig
ton. äfven om han djupt föraktar dem. Särskildt den
egenskapen att vara businessman förutsätter en belt
annan riktning i ens uppfostran än den du fått. Jag tror,
att du både genom begåfning och uppfostran eger ett
högre mål för dig än att käbbla med redaktörer för
småtidningar."
Näst efter Häroldens redaktör Wenngren, som aldrig
låtit ett tillfälle till att håna eller beljuga mig gå sig ur
händerna, hade ingen vållat mig sådan förargelse som
den förut i korthet omnämde d :r Axelson. 1
korrespondenser till Härolden under än en, än en annan signatur,
såväl som i muntliga samtal hade han gjort allt för att
skada mig. Jag gaf honom dock ofta lika godt igen \
min tidning, men sådant betraktade han som
annonsering. En gång då jag i ett af tidningsnumren gifvit
honom på pelsen på flera ställen, ehuru endast indirekt,
mötte jag honom. Han tackade mig då på följande sätt:
"Det var det bästa nummer, som hittills utkommit. Jag
står der omnämd på 6 ställen. Jag medgifver, att jag
är en kvacksalvare, som tidningen säger. Om mr. S.
bara ville gå öfver till mina åsigter och Lundqvist ville
sälja sin andel i tidningen, skulle jag köpa den. Jag
skulle skaffa tidningen 1,200 prenumeranter inom ett par
månader och för $20 "locals" hvarje vecka. Jag hyllar
Barnums sats, att det gör ingenting om det säges godt
eller ondt om mig i tidningen, bara mitt namn står der,
så att folk ser, att jag fins till."
Med en oförliknelig fräckhet och inställsamhet
förenade lian en förmåga att spela och synas respektabc!,
som gränsade till det otroliga. Han umgicks också,
endast, om jag så får säga, i de högre kretsarne, och der
tycktes man hålla till godo med hans fadda, andefattiga
pjoller och hycklande sätt, ehuru säkerligen ingen var
okunnig om den myckna humbug han bedrifvit, allt
sedan han som "baron Reutersköld" först gjorde sitt
inträde i mellersta Kansas. En dag råkade jag honom i
ett apotek. Han höll då en lång predikan om
nödvändigheten af att stå på god fot med menniskor, som ha något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
