Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA BON l) OCH REDAKTÖR.
219
bakrummet med några vänner." — T. vandrade in i
bakrummet, lånade en dollar af mr. Romer, betalte för
förtäringen och gick, med ett öfverlägset smil på
lapparne. Ingenting kunde rubba hans sjelfförtroende
eller sätta honom i förlägenhet. T. var vid denna tid
35 år gammal, lian var född i Stockholm, hade vistats
sedan 1870 i Amerika och uppehållit sig i Boston och
Worcester som musiklärare, bokhållare ni. m., innan
ban i jan. 1882 kom till Chicago och fick plats vid
Sv. Tribunen. Han öfversatte under sin tid vid Trib.
Hera amerikanska romaner, bland dem den omtyckta
och i flera upplagor utgångna "Capitola."
Såsom insigtsfull och framgångsrik ledare af ett
tidningsföretag står Linderborg oöfverträffad inom
vår press. Det är tvifvelaktigt, om någon
svensk-ame-rikansk tidning så hastigt svingat sig upp till
framgång och anseende som Sv. Tribunen under de är
den stod under hans ledning. Han var ingen
pennans man. Jag tror knappt, ban fruktade något så
mycket som att bli tvungen att skrifva. Han hade
visserligen i början af 1870-talet., då ban var anställd vid
1 lemlandet som affärsföreståndare, gjort några
öfversättningar, deribland en af det digra verket "Getting
ön in the world" af Matthews, hvilket utgafs på
svenska under titeln "På lifvets vädjobana," men de
versifierade styckena i boken hade ban öfverlemnat åt
Elmblad att öfversätta, och under sin verksamhet vid
Tribunen skref ban sällan något sjelf. En och annan
gång kunde han inflika någon liten bit i breflådan
’eller en anmärkning under någon artikel och kunde då
vara spetsig nog, såsom t. ex. då han tillrättavisade
tidningen Folkets Röst, för det den kallat Tribunen för
Träburen. "Jaså, ni framhärdar i er vackra föresats
alt begagna öknamn om en annan," skref L., "men
hvarför gör ni det, värdaste skrikhals, då ni vet, hur
lätt det vore att förstumma er röst genom att låta
alfabetets sjette bokstaf uttränga de två sista
bokstäfverna i ert namn. hvilket då förvisso komme att bli
ett nonien proprium i mer än ett hänseende. Hoppas
vederbörande denna gång låter bli att ta sak på bak.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
