Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
VAGABOND OCH RF.DAKTÖR.
lika eller annorstädes sett något träd, som i storlek
eller skönhet kunnat jemföras med detta träd. Jag
beslöt att under sommarens lopp söka utröna, hur
det förhöll sig med eganderätten till detta landstycke,
och om det kunde köpas någorlunda billigt af
jern-vägsbolaget, förvärfva det. Efter att ha tillbragt
ännu "ën natt hos Bells, denna gång i sjelfva stugan,
der man bäddat åt oss pä golfvet med halm m. ni.
framför familjens sängplatser, anträdde O. och jag
återvägen till Battle Ground. Längre fram, sedan jag
bosatt mig på Mount Bell, roade jag mig med att
undersöka skillnaden mellan upp- och nedklättringen
för den branta bergsvägen och fann då, att medan man
kunde springa nedför densamma med 2,800 steg på
25 minuter, uppmarschen kräfde en bel timme,
hvarunder man tog 3,700 steg. På långa sträckor var
stigningen en fot på 2Yi och sällan mindre än cn fot på
4 eller 5. I Portland hemtade jag nu min familj och
våra saker. Boklärcn och den ena kofferten lemnade
vi tillsvidare hos en handlande i Vancouver och togo
endast med oss den ena kofferten, säcken och min
bössa samt fiolen, som jag icke kunde undvara. Peter
O., som mötte oss i Vancouver, satte sig i främsta
sätet hos gubben Wood en och jag och min familj
bakom dem, och så bar det i väg. Hur hurtig Anna
än var, kunde hon emellanåt ej undertrycka ett litet
utrop, när vagnen gjorde någon mer än vanligt
våldsam skumpning, och en gång när clcn plötsligt damp
från cn stock ned i en pöl och lika tvärt rycktes upp
af hästarne, gaf hon till ett högt "Aj!" som kom
Wooden att vända sig om och spefullt fråga, om
någon ramlat ur vagnen. Trots sitt skenbara lugn
kunde gubben vara ganska spetsig i sina
anmärkningar. Vid ett tillfälle längre fram, då jag åkte med
honom, fans i vagnen dessutom ett äldre par, som
skulle ut och se sig om efter ett stycke regeringsland.
Gumman var en af dessa vigtiga damer, som i tid
ocli otid babbla om sitt köns rättigheter. Vi kommo
sålunda in på det kapitlet, och då mannen påpekade, att
qvinnorna hade rösträtt i Washington-territoriet, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
