Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
VAGABOND OCH RF.DAKTÖR.
af äggula, buljong, vin m. m. Och så cn dag, medan jag
befann mig långt borta på landet, fick jag händelsevis,
af en bekant farmare, som just kom från Vancouver,
höra, att Anna insjuknat. Jag skyndade hem. Hon
hade haft frossbrytningar och feber, men var åter till
synes kry. Doktorn hade ordinerat, att hon skulle taga
20 gr. kinin hvarje qväll, men då hon blifvit yr deraf,
hade hon ej brytt sig om att taga mer än 12 gr.
Huruvida denna försummelse, som bon antagligen fortsatte,
då jag var ute på mina färder, hade någon inverkan på
fortgången af sjukdomen, är svårt att afgöra. I nyare
medicinska verk påstås kinin icke vara af minsta gagn
i nervfeber. Men dr Smith litade fullkomligt på detta
medel, taget i stora doser. "Små doser endast
underhålla febern," sade han. Längre fram lät han henne
taga ända till 60 gr. om dagen. Hon mådde bra om
förmiddagarne, men fick hvarje e. m. feber och hufvudvärk.
Hon skötte dock sina sysslor, och jag var ute och
flackade. Att någon fara var på färde, anade ingen af oss.
Morgonen den 22 sept., då hon satt sig i väfstolen, fick
bon plötsligt ett så starkt anfall af feber och frossa,
att hon måste gå till sängs. Doktorn gaf henne kinin,
antipyrin, opium m. m., men intet hjelpte. Hon började
få yrselanfall, hade de märkvärdigaste hallucinationer,
och de stunder, då hon var vid full sans, aftogo dag för
dag. Vid 2-tiden på morgonen den 26 bad hon mig
om en kopp té. Då jag tillagat drycken, som beredde
henne en stor njutning, sade hon med tårar i ögonen:
"Du skall inte ha gjort detta för intet. Om du skulle
bli sjuk någon gång, skall du nog få se, att jag inte har
glömt, att du varit snäll mot mig." Sedan yrade hon.
Jag tvättade hennes hufvud med ättika och vatten,
sprang efter doktorn, klädde barnen och gaf dem något
att äta, skötte oin den sjuka flickan, som mer liknade
ett skelett än cn lefvande varelse och blott för korta
stunder kunde sitta upprätt. Midt under all denna
villervalla fick jag den 27 sept. besök af två svenskar, O.
F. Isakson och Samuel Holm. Den förre hade någon
tid förut skrifvit till mig frän Göteborg, och jag hade
besvarat brefvet. Det kändes derför, som om vi vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
