Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 15. 25. mai 1926 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgiver:
E.T.T
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
Ni 15. OSLO 25. MAI 1926. 39. AARG.
Indhiolci:
Av Karl E. Eriksson.
(Opført som foredrag ved Tredje Nordiske Elektroteknikermøte
Transformatoroljas isolationsegenskaper.
Norsk Elektroteknisk Förening
Norske Elektricitetsverkers Förening
Norske Elektricitetsverkers Förening
Kronprinsensgate 19, Oslo
Utkommer 3 gange månedlig til en pris av kr. 10.00 halvårlig, iberegnet postporto. Til utlandet under korsband kr. 13.00 halvårlig.
Betalingen erlegges forskudsvis. Abonnementet er bindende, inntil opsigelse skjer. Annonsepris: Pr. enhetsrute 55 mm. bred, 35 mm.
høi: Iste side av omslaget kr. 12.00, øvrige sider av omslaget og innvendig kr. 6.00-2.50 efter annonsens størrelse, plass og. antall gånger.
Om transformatoroljor. Av overing. K. E. Eriksson. Kabelanlæg for telefon og telegraf ved Norges Statsbaner. Av avdelingsing.
L. Saxegaard. Elektricitetsforsyningen. Samkjøring av kraftanlæg. Av ing. Eiv. Hanssen og Tilsvar fra ing. Eiv. Styff.
En ny telefonkonstruktion. — Driftskontrol. Av driftsbestyrer Ragnv. E. Aas. Bergens E.V.s og Akers E.V.s aarsberetning.
Norges Tekniske Høiskole. Super-X-straaler. Gregesen de Saags legat. Meddelelser fra N.E.V.F.
av föroreningar, framför allt vatten, övergå vi till
dielektriska förluster i växelfält, förskjuter sig jäm
förelsen starkt till oljans fördel. Det skenbara för
lustmotständet förblir för oljan av samma storhets
ordning som likströmsmotständet, medan för fasta iso
lationsmaterial det ekvivalenta förlustmotständet ned
går til en bråkdel av likströmsvärdet. Därtill kom
mer att pä grund av oljans vätskeegenskaper en lokal
uppvärmning genom dielektriska förluster sätter oljan
i strömning, varigenom förlustvärmet bortföres frän
den farliga zonen. Pä grund av dessa fördelar har
man vid konstruktion av högspänningsapparater i allt
större utsträckning övergått till att låta oljan upptaga
större delen av den spänning, som råder mellan frän
varandra isolerada delar. Det är ej heller oljans för
lustegenskaper, som begränsa den elektriska päkän
ning, för vilken den kontinuerligt kan utsättas, utan
genomslagshällfastheten.
Flytande isolationsmaterial hava använts för isole
ring av transformatorer sedan omkring 25 år tillbaka.
Enligt nu föreliggande erfarenhet lämpa sig högraffi
nerade mineraloljor utmärkt för ändamålet. Den un
der årens lopp samlade erfarenheten har lett till fast
ställande av vissa av hänsynen till i transformatorer
rådande förhållanden bestämda gränser för en god
transformatoroljas fysikalska egenskaper. Internatio
nella Elektrotekniska Kommissionen (I. E. C.) arbetar
sedan några är på att söka på basis av de olika län
dernas specifikationer och normer för transformator
olja utarbeta internationella normer. Rörande de fle
sta av oljans fysikaliska egenskaper råder i stort sett
enighet i åsikterna bland de olika ländernas fackmän.
Det är endast ifråga om tvä visserligen mycket viktiga
egenskaper, nämligen isolationsförmäga och beständig
het, som uppfattningarna gä isär. Jag begränsar mig
i det följande till att försöka ge en sammanfattning
av de resultat, vartill man pä olika häll kommit just
ifråga om dessa egenskaper.
Genomslagshällfastheten hos transformatorolja sy
nes ’ej stå i något direkt samband med isolationsmot
ständ och dielektriska förluster. Vid varierande elek
trodformer och elektrodavständ erhållas hällfasthetskur
vor, som starkt påminna om motsvarande kurvor för
luft. Hava elektroderna sådan form och sådant av
stånd, att stor inhomogenitet i fältet uppstår, erhäldes
mot koronabildningen i luft svarande fenomen. Har
glimbildning inträtt vid elektroderna, följer överslags
spänningen som funktion av elektrodavständet prak
tiskt taget en rät linje alldeles som i luft. Dä trans
formatorolja innehåller avsevärda kvantiteter luft i
löst form, har den teorien framkastats, att genomslaget
inledes av koron abildning i den lösta gasen. Ett stöd
finner denna teori i det förhållandet, att en oljas
genomslagshällfasthet är beroende av trycket och lik
som hos luft växer med ökat tryck.
Ett isolationsmaterials användbarhet som isolator
bestämmes i stort sett av materialets isolationsmotständ
för likström, dielektriska förluster i växelfält samt ge
nomslagshäll fasthet, allt under vid materialets använd
ning normalt rådande temperaturer. Transformatorolja
är i jämförelse med mänga fasta material såsom pors
lin, ebonit, bakelit m. fl. en dålig isolator, om man
nämligen endast tar det med likström uppmätta iso
lationsraotständet i betraktande. Likströmsmotständet
hos kommersiellt ren och torr olja är vid 20° tempe
ratur av storhetsordningen 500 • 10 10 ohm cm/cm2.
Det avtager starkt med temperaturen, och har vid 100°
Genomslagshällfastheten hos olja är inom dess
praktiska användningsområde mycket litet beroende av
temperaturen. Det är först i närheten av köldpunkten,
temperaturen är isolationsunotständet starkt beroende
C. nedgått tiU c:a av värdet vid 20°. Förutom av
50
i Oslo 15. juni 1926.)
ASEA, Ludvika.
Om transformatoroljor.
Organ for
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
