Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 15. 25. mai 1926 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Impulshälfasthet, 50 per. momentprov.
1926, No. 15
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
Av speciellt intresse är frågan vid huru hög, håll
fasthet oljan i en transformator kan bibehållas. Pä
fylles olja torkad till exempelvis 150 kV/cm ä en väl
torkad transformator, finner man, att hållfastheten
redan efter några timmar minskats. Detta torde bero
pä, att damm och fiberpartiklar frän transformatorn
kommit ut i oljan„ vilka partiklar äro starkt bemängda
med luft. En sä kraftig vakuumbehandling av den
påfyllda transformatorn, som lådan tål, visar i regel
en välgörande inverkan ä oljans hållfasthet. Genom
förnyad rening av den påfyllda oljan jämte vakuum
behandling pä nyss antytt sätt kan emellertid oljan
i transformatorn bringas upp i samma hälfasthet som
före påfyllningen. Erfarenheten frän en del kraft
verk visar, att oljan i transformatorer med oljekon
servator och torkapparat kan hällas kontinuerligt vid
mycket hög hållfasthet, speciellt om driftförhällandena
äro jämna eller pä annat sätt sörjes för, att tempe
raturvariatiönerna i oljan äro små. Under dylika för
hållanden behöver hållfastheten aldrig nedgå under
åtminstone 120 kV/cm, trots att torkning och rening
endast sällan företagas. Högre värden hava under
länga tider bibehållits.
dä oljan blivit tjockflytande och fasta partiklar upp
stå i oljan, som en märkbar nedgång i hållfastheten
kan lörmärkas. En motsvarande sänkning inträder vid
höga temperaturer, pä grund av att de mer lättflyk
tiga beståndsdelarna övergå i gasform. Det är därför
ur isolationssynpunkt önskvärt, att det temperaturom
räde, inom vilket olja användes som isolator, ej närmar
sig någon av de nämnda fysikaliska gränstemperatu
rerna. Dä åtminstone i våra nordliga länder oljetem
peraturen under normala förhållanden kan komma i
betänklig närheL av köldpunkten, är det tydligen för
delaktigt att använda olja med lägsta «löjliga köld
punkt. Transformatoroljans genomslagshälfasthet är
liksom isolationsmaterialet starkt beroende av förorenin
gar, av vilka de vanligaste äro vatten och luft samt
vid urladdningsfenomen och ljusbågar bildat sot och
fint fördelad metall. Föroreningarna sänka genom
slagshäHfastheten dels genom att, pä grund av större
ledningsförmåga eller högre dielektricitetskonstant,
störa det elektriska fältet (vatten, kol), dels genom
koronabildning (luftbläsor). Föroreningar med stor
ledningsförmåga eller högre dielektricitetskonstant än
den rena oljan indragas som bekant i det elektriska
fältet; vid längtidsprov erhållas därför även i föga
fuktig olja ytterligt låga värden, under 10 kV/cm å
hållfastheten. Å andra sidan inverkar t. ex. fukt be
tydligt mindre nedsättande ä hållfastheten vid impuls
prov än vid vanliga momentprov med 50-periodig spän
ning. I nedanstående tabell ges några värden frän
prov ä olja, som genom emulsion försämrats frän ett
medelgott tillstånd. Hällfastheterna äro angivna i pro
cent av värdena erhållna ä den torra oljan. De vid
impulsproven använda impulserna svara mot en halv
periocl av 200,000-periodig växelström.
De fordringar, som ställas ä transformatorolja i
de olika ländernas oljenormer med avseende ä håll
fastheten, äro ytterst varierande, frän 58 kV/cm till
100 kV/cm. För provningarna föreskrivas en hel del
olika gnistgap med varierande elektrodavständ. Om
räknas resultat erhållna med olika gnistgap i kV/cm,
erhållas emellertid lyckligtvis direkt jämförbara värden
vid kommersiellt möjligt renhet ä oljan, varför de nyss
angivna gränserna äro kommensurabla. De olika nor
merna angiva i regel ej avsikten med bestämmelserna
iförande hållfastheten. Denna kan vera av dels, kom
mersiell, dels teknisk natur. I förra fallet avses att
förhindra, att en köpare av olja erhåller vattenhaitig
olja. Provet utföres dä å oljan utan färegäende tork
ning. Hällfasthetsprovet är emellertid i detta hänse
ende pä en gäng för känsligt och för okänsligt. En
bråkdel av 1 °/oo vattenhalt sänker hållfastheten enligt
vad förut anförts till 25 å 35 kV/cm. En sä obetyd
lig vattenhalt har emellertid ingen som helst ekono
misk betydelse. Ä andra sidan kunna hällfasthetsvär
den erhållas för olja,, som i fat eller tank står i di
rekt kontakt med vatten, överstigande 60 kV/cm. Ett
värde ä hållfastheten, överstigande de lägsta i en del
normer angivna, garanterar sålunda ej, att ej avse
värda mängder vatten kunna vara närvarande. En
köpare garderar sig bäst mot att fä betala vatten efter
oljepris genom okulärbesiktning av faten vid tapp
ningen.
Kommersiell olja, tagen direkt ur frän raffina
dören kommande fat, som fått stå orörda någon tid,
uppvisar i regel en hållfasthet av 60—90 kV/cm i 5 mm
kulgap mellan 10 å 12 mm kulor. Dessa och följande
värden hava erhållits vid momentprov med 50-periodig
växelspänning, varvid spänningen hastigt höjts tills
genomslag inträffat utan att dock en säker avläsning
av genomslagsspänningen ä voltmetern omöjliggjorts.
Mycket fuktig olja, som dock ej direkt innehåller vat
tendroppar, har en hållfasthet av 25—35 kV/cm. Ä
andra sidan kan genom torkning i kommersiella appa
rater, såsom filterpressar och centrifuger, en hållfast
het av 150 kV/cm med lätthet uppnås och under iakt
tagande av yttersta noggrannhet under samtidig upp
värmning av oljan till c:a 80° värden över 200 kV/om.
Vid laboratorieförsök hava med användning av spe
ciella torknings- och reningsmetoder värden ä håll
fastheten uppgående till över 300 kV/cm uppnåtts.
Hällfasthetsprov kunna i tekniskt hänseende tjäna
till at visa, att den levererade oljan kan renas och tor
kas till att uppnå den specificerade hållfastheten. Pro
ven föregås dä av en torkning utförd pä närmare an
givet sätt. De föreskrivna värdena äro emellertid ge
nomgående allt för låga för att överhuvudtaget en ol
jas värde som isolator skall kunna bedömas efter häll
fasthetsprovet. Eller också skall den föreskrivna håll
fastheten tjäna som rättesnöre vid oljans torkning före
påfyllningen ä en transformator. Även under denna
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
