Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 1. 5. januar 1927 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hovedsikringerne) vikles i spiraler med ca. 15
vindinger.
Elektroteknikermøte
Föredrag holdt ved 3. Nordiske
ELEK TRO TEKNISK TIDSSKRIF T
No. 1, 1927
d. v. s. maaleren anviser det viikelige forbruk. ni\ og
;;/n ved forskjellige faseforskyvningcr og like belastede
faser, er optegnet i fig. 1 b.
jordet nulleder paa vore lavspændte linjer indover
bygden her, har vi været svært utsat for at spændings
spolene i maalerne blev gjennembrasndt under torden
veir. Det kunde hænde at der under et ganske svakt
tordenveir gik flere maalere, Sidste gang sommeren
1925 var det rigtig galt, da gik der 12 maalere un
der en eneste udadning. Efter at ha samraadet mig
med Dem, satte jeg ind spoler i indgaaende ledninger
i hver maaler paa den kant av bygden som har været
mest utsat, og det har vist sig at virke udmerket.
Efteråt vi har hat flere,’ tildels noksaa kraftige torden
veir ivaar og utover sommeren, er der ikke en maaler
som er gjennembrændt.»
Er belastningen njevnt fordelt mellem faserne, blir
det saa at si umulig at si hvor stor misvisningen har
været, idet den ujevne fordeling varierer ved bruken
av de forskjellige apparater. Tar man som eksempel
et anlæg med »aapen deltakobling» som i hg. 2 a,
saa blir, ifra ensidig belastning [B2 = o), og til likt
fordelt belastning [Bx = B 2), m som vist i fig. 2b.
Naar spole I er defekt, blir ved ensidig belast
ning [B2 o) ni\ =OO d. v. s. maaleren staar slille,
og ved likt fordelt belastning [Bx B2) wj 2,
d. v. s. maaleren anviser halvparten av det viikelige
forbruk.
En av de store maalerfabrikker beskytter nu spæn
dingsspolerne ved at gi de ytterste 20 —25 vindinger
betydelig større tversnit end viklingerne forøvrig.
Naar det som vist kan medføre store feilvisninger
om spændingsspolen blir defekt paa gtund av atra.
overspændinger, er det av stor betydning at foi hindre
delte ved at beskytte spændingsspolerne. I Mitteilungen
d. Ver. d. Elektriziiätswerke for 1922 anviser F.Thiesen
følgende midler herfor:
Det er bemeikelsesværdig at denne enkle anord
ning med vindinger med liten induktivitet (diameter
ca. 3/i") har git delte praktiske resultat.
Sikkert kan man dog ikke bygge paa denne fore
løbige erfaring. Det kan saaledes være, at der i de
tidligere aar har staal maalere med spoler fra krigs
tiden, og at der det sidste aar har været anvendt
maalere med normalt gode spoler.
1. De indførende ledninger til maaleren (eller foran
2. Nullederen paa luftnettet føres over fasene.
3. Nullederen jordes godt paa flere steder.
Men saavel de tyske erfaringer som ovennævnte
forsøk tyder paa at det kan lønne sig at prøve denne
anordning. Det vil utvilsomt være av betydning for
mange om en slik enkel anordning viser sig at yde
en effektiv beskyttelse for spændingsspolerne. Det vil
derfor være av interesse om elektricitetsveiker paa
landsbygden som har været utsat for ødelæggelse av
spændingsspolerne, vilde prøve dette beskyttelsesmiddel
og meddele sine erfaringer i E.T.T.
Ifjor ga undertegnede et landselektricitetsverk, med
380/220 volts spænding, som var utsat for ødelæg
gelse av spændingsspoler i maalere, ovennævnte raad 1,
at forsøke med 15—20 viklinger paa indgaaende
maalerledninger. Nu, efter et aars prøve hermed, skri
ver vedkommende driftsbeslyrer bl. a. følgende herom
til mig: »Da vi bruker 380 volts driftsspænding med
Ofta har emellertid ökningen i verkningsgrad vid
kraftverken skett med sådant uppoffrande av anlägg
ningskapital, att den totala ekonomin blivit lidande.
Vid nuvarande kolpris torde bränslekostnaderna vid en
modern central och 3 å 4000 timmars belastningstid i
allmänhet uppgå till mindre än 30 % av totalkostna
derna, under det personal- och underhållskostnader sy
nas hålla sig vid c:a 10 % vardera, resten utgöres av
kapitalkostnader. Det är därför tvivelaktigt om åt
gärder sådana som införande av extra höga tryck och
av mellanöverhettning, vilka medföra relativt stor ök
ning av anläggningskostnaderna och endast kunna ovä
sentligt minska bränsleförbrukningen, verka befor
drande pä ekonomin. Fastmera framträder pä mänga
häll kravet på ett förenklat och förbilligat byggnads
sätt. Vad turbinerna beträffar, synes utvecklingen vis
serligen i stort sett vara undangjord, men beträffande
ångpannorna stå vi just nu inför en intressant ut-
Ängkrafttekniken har under de senare åren genom
löpt en häpnadsväckande snabb utveckling. Skådeplat
sen för denna har i främsta rummet varit de ameri
kanska jättecentralerna. Utvecklingen har framtvin
gats och möjliggjorts genom den allt mera centralise
rade kraftalstringen. Pä samma gång som maskin
enheterna till storleken avsevärt ökats har på samma
plats sammanförst en allt större maskineffekt. Däri
genom har man utan att egentligen avvika från de
gamla beprövade teoretiska riktlinjerna lyckats högst
betydligt öka anlägningarnas verkningsgrad. Vid vissa
anläggningar med hög belastningsfaktor har man
kommit ned med värmeförbrukningen till et värde av
ungefär 4000 cal. pr kWh, under det ännu för några
är sedan ett värde av 6000 å 6500 cal. pr kWh, motsva
rande c:a 1 kg småkol pr kWh, ansågs mycket gott.
En sådan anläggning finnes i Europa, i Amerika lär
det finnas ett flertal.
av Driftchefen N. Forssblad, Västerås.
Ångkraft och vattenkraft.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
