- Project Runeberg -  Elektroteknisk Tidsskrift / 40. Aarg. 1927 /
8

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 1. 5. januar 1927 - Sider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K= 50 kr/kW.år -f 1,75 øre/kWh.
Tr 225-0,15 / 5250 \
K " ~m~’ kr/kw är +W • , ’B +0’3) ore/kWh -
kraft.
1927, No. 1
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
Bygger man slutligen, såsom ofta är fallet i Sve
rige, ängkraftstationer för kortvarig toppdrift och för
kortvarig reservdrift under lågvattentid, kan man på
grund av den minskade belastningstiden räkna med ett
enklare byggnadssätt. Vidare står anläggningen ur
drift en stor del av året, vilket inverkar pä maskine
riets livslängd och därmed pä amorteringstiden, sam
tidigt som reserven blir mindre därför att alla normala
revisioner kunna förläggas mellan driftperioderna. De
fasta kostnaderna kunna därför minskas mot vid en
anläggning av vanlig typ, vilken ju är igång året om
oberoende av utnyttjningstiden. De rörliga kostna
derna däremot öka som en följd dels av det förenklade
byggnadssättet, dels av den förkortade drifttiden. Vid
en anläggning med aggregat om 10,000 å 20,000 kW
bör man kunna räkna med en fast kostnad av 25 å 35
kr./kW.år samt en rörlig kostnad av 2 å 3 øre/kWh.
Närmare kunna kilowattimmekostnaderna icke precise
ras, då de nästan uteslutande bestämmas av bränsle
förbrukningen, vilken i hög grad varierar med reserv
kraftstationens driftsätt.
vecklingsperiod, väl jämförbar med den ängturbinerna
genomgingo under tiden 1905—1915. Genom övergång
till kolpulvereldning undergår eldningen en radikal
omgestaltning, och till följd därav torde även själva
pannorna komma att omdanas till lät mig säga en
mera maskinliknande konstruktion.
Påtagligt är, att utvecklingen icke kan undgå att
ställa problemet ångkraft kontra vattenkraft pä ett
annat plan än förut. På mången synas de siffror, som
meddelas utifrån rörande låga bränslesiffror pr ge
nererad kilowattime, rent av. göra det intrycket att
ångkraften nu skulde kunna genereras till ett pris,
med vilket vattenkraften normalt icke kan konkurrera.
Härvid torde dock ofta förbises, att de lägsta värdena
å kolförbrukningen motsvaras av höga anläggnings
kostnader, under det man tror denl gälla även för nor
mala anläggningar. Vidare förbises, att dessa värden
uppmätts vid verk, som i samarbete med äldre verk
taga bottenbelastningen, och icke kunna påräknas vid
kortare belastningstid. Slutligen är man benägen att
sätta likhetstecken mellan installerad och verkligt ut
tagen effekt, under det den uttagna effekten med hän
syn till reparationer och tillsyn av de olika enheterna
håller sig betydligt lägre, eller av allt att döma vid c:a
70 % av den installerade.
Representanterna för det av de nordiska länderna,
vars kraftalstring är baserad på värmekraft, torde
kunna Itämna uppgift om huruvida dessa formler äro
för gynnsamma för ångkraften eller icke, under det
de herrar, som hava att göra med vattenkraft, torde
hava svårare att på rak arm säga, om ångkraft, ge
nererad till motsvarande kostnad, kan konkurrera med
vattenkraft eller icke. Detta beror givetvis pä ett fler
tal lokala faktorer. De viktigaste av dessa torde vara:
För min del skulle jag som korresponderande vär
den å anläggningskostnad och bränsleförbrukning vid
ett modernt och sparsomt byggt större ångkraftverk
(maskinenheter 10 å 20,000 kW) vilja sätta 200 å 250
kr. pr installerad kW och 5000 å 5500 cal. pr kilowatt
time, den senare siffran gällande för 3 ä 4000 timmars
belastningstid. Årskostnaden för ett sådant verk bör
vid samma belastningstid kunna beräknas till 35 % av
anläggningskostnaden + bränslekostnaden + 0,3
øre/kWh.. før sådana rörliga kostnader, som äro pro
portionella mot kraftidtagningen. Vid nuvarande
bränslepris av 18 kr. pr ton 6500 cal. kol vid hamn,
och under antagande av att 70 % av den Installerade
effekten uttages, kan kraftkostnaden beräknas av ut
trycket
1) Uibyggnadskostnaden för ifrägakommande vatten-
2) Overföringskostnaderna för vattenkraften.
3) Belastningskurvans form och vattenkraftens dygns-
regleringsmöjligheter,
4) Driftsäkerhetsfrågan.
Man toi^le utan vidare kunna säga, att om belast
ningsobjekten ligga nära intill vattenkraften, skall
denna vara av ytterst mindervärdigt slag, om det ej
skall, vara billigare att använda vattenkraft än ång
kraft. Detta gäller ej endast Skandinavien. Även i
Tyskland utbygges vattenkraft i stor utsträckning. Det
planeras exempelvis i dess största koldistrikt en topp
kraftcentral för vattenkraft. Det råder tydligen icke
något tvivel om, att där fallhöjden är tillräcklig* stor,
blir anläggningskostnaden pr kW vattenkraft mindre
än pr kW ångkraft. Dessutom tillkommer vid vatten
kraften fördelen av en enklare, snabbare och förlust
friare offektreglering.
Lägre torde man icke kunna komma vid ett kon
denseringsverk med 3 ä 4000 timmars utnyttjningstid
pä något håll inom de nordiska länderna. Bygges äng
kraftverket med aggregat om c:a 50,000 kW och med
en total installerad effekt på några hundratusen kilo
watt, och om vidare utnyttjningstidcn är GOOO timmar
per år, kan man utan ökning av de fasta kostnaderna
räkna med minskad värmeförbrukning ocli bör komma
till c:a 20 % lägre kilowattimmepris, alltså till 1,4 öre
per kWh. Kraftverk av denna typ komma väl snart
att vara i drift i Hamburg och Berlin, och det är med
sådana man får konkurrera, om man vill ge sig in på
det tekniskt lockande problemet att överföra kraft från
Norden till Nordtyskland.
Om däremot belastningsobjektcn ligga pä större
avstånd från vattenkraften, förminskas dennas konkur
rensförmåga gentemot ängkraften trefaldigt med övc.r
föringslinjernas längd, i det kostnaden i och för sig
ökar, den uttagbara effekten sjunker och driftsäker
heten tenderar att minskas.
Värdet av vattenkraften beror i viss män pä kraft
mottagarens subjektiva uppfatning i driftsäkerhetsfrå
gan. Anser man 100 % lokal reserv nödvändig för
den maximala belastningen och inrättar en ångreserv
station med hänsyn härtill, är det givet, att vatten-
eller avrundat
8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 20:56:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ett/1927/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free