Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 24. 25. august 1928 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intercall-syslemets førdelar och nackdelar.
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
No. 24, 1928
ställas medelst en å huvudaxeln anbrakt kam
med utstående spets, som i viloläge bryter kon
takten mellan K\ och men, så fort nyckeln
påverkas, åstadkommer konstant kontakt mellan
dessa. Innanför kontaktfjädrarna finnes en fjäder
för centrering av signalhjulet, dä spärhaken av
en sektor lyftes från spärrhjulet.
På sätt ovan antytts, åstadkommas de för
anropssignalens givande erforderliga tre grupper
kontaktslutningar och brytningar, varvid uppe
hållen mellan grupperna paa angivet sätt verk
ställas av de tvä sektorerna. Dessa kontaktslutnin
gar og brytningar utnyttjas vid signaleringen
för att åstadkomma successiva kortslutningar av
telefonledningens båda trådar, vilka stå under
spänning från den ovan beskrivna batteri mat
ningsstationen. Härigenom komma de å varje
station befintliga kondensatorerna att växellvis
urladda sig genom selektorn och åter uppladdas.
Därigenom påverkas selektorerna av växelström
mar, som på sätt förut beskrivits frammate deras
mekanism. Det blir således tre på varandra
följande grupper av växelströmsimpulser, mot
svarande den utsända anropssignalen. Därigenom
utväljes, på sätt annorstädes beskrivits, en enda selek
tor, som frammatas till ringställning.
ifråga å telegrafexpeditionen i Eskilstuna uppsatts ett
särskilt litet skåp av det utseende vidstående figur
(fig. 8) utvisar. Detta innehåller tre nycklar, nämligen
i mitten en ställbar selektornyckel nr. 2196-A, lika
den förut beskrivna och varmed således selektivt an
rop av en station vilken som helst kan verkställas.
På vardera sidan av denna nyckel finnes en special
nyckel, för »allmän signal» resp. »tidssignal».
För att fasthälla selektorn i denna ringställning,
varvid ett lokalt batteri slutes genom selektorskåpets
klocka, finnes å nyckeln anbrakt ett plåtsegment, mot
svarande något mer än ett kvarts varv för nyckelns
huvudaxel. Då vridarmen passerar detta segment, kvar
hållas steg- och signalhjulen i sådant läge, att kon
taktfjädrarne K\ och K% ligga i kontakt med varan
dra. Selektorerna äro då strömlösa. Når vridarmen
passerat nämnda segment, faller dess tapp in i ett
urtag i segmentet och tager steghjulet med sä långt,
att signalhjulet får ett tandmellanrum mitt för kon
taktfjädern A, varvid kontakten K\ Aa brytes och
en strömimpuls genomgår alla selektorerna och verk
ställer deras utlösning och återställande till normal
läge. Därefter åker vridarmens tapp upp igjen på
segmentet i sådant läge, att signalhjulet har ett tand
mellanrum mitt för A, kontakten K\ A är fort
farande bruten och nu stannar nyckeln, varigenom
även kontakten K\ A3 brytes, och systemet har
återgått till viloläge.
Desse nycklar äro så inställda, att en var av dem
vid användandet först utsänder 17 växlande strömim
pulser i en enda följd, varigenom alla selektorer å
linjen frammatas till ringställning. Nycklen för »all
män signal» är iövrigt så anordnad, att den därefter
åstadkommer fem korta ringningar (= »allmän signal)
på alla stationer å linjen, under det att nyckeln för
»tidssignal» utsänder en long och sex korta ringningar
( = »tidssignal»). På den förra signalen hava alla sta
tioner att svara i därför fastställd särskild ordning.
Då tidssignal höres, skola stationerna däremot ej an
mäla sig i telefon, utan i stället bereda sig på att
avläsa »tiden «, som här gives en minut senare genom
en andra likadan »tidssignal» precis kl. 9,00.
Hela tiden för nyckelns fungerande har utgjort
7Y2 å 8 sekunder, varav ungefär 2 sekunder använts
för sjelva ringssignalen. Det vid här beskrivna anläggning vid Trafikaktie
bolaget Grägesberg—Oxelösunds järnvägar tillämpade
systemet för lokalt anrop har vissa mycket beaktans
värda fördelar, som här närmare sammenfattas:
Specialnyckel för »allmän signal« och » tidssignal*.
För trafikledningen kan det mången gång vara av
fördel, att genom s. k. »allmän signal « kunna på en
gång kalla upp ett flertal eller alla stationer å linjen.
Likeså är det tidsbesparande och bekvämt att kunna,
för den dagliga justeringen av träfikstationernas ur,
på en gång meddela dessa stationer den »riktiga ti
den» genom en bestemd s. k. »tidssignal».
1) Alla stationer hava lika utrustning.
2) En var station kan direkt anropa vilken annan
3) Batteriutrustningen kan uppsättas var som helst
på linjen och innehåller intet relä eller annan slags
apparat, som kan påkalla justering.
Vid den här beskrivna selektortelefonanläggningen
å linjen Eskilstuna Oxelösund har för ändamålet
4) Linjeundersökningar äro lätta att verkställa, eme
dan inga likströmsförbindelser mellan linjetrådarna
station som helst.
Fig. 8. Specialnyckel för »allmän signalt och ctidssignal. «
305
[
:> S’!mP.^-•- pMEMp^fe^p-
| ! ——-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
