Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 5. 15. februar 1930 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fajtorj/o/n/e , /20 m/*r*
og derfor med samme mon
tasjestrekk for korte og
lange spenn. Fig. 17 der-
imot fremstiller forholdene
som man faar dem om man
bygger en linje med kon-
stante spennvidder paa 200,
300, 400 m hvor da mon-
tasjestrekket blir mindre jo
større spennvidden er.)
Naar staalaluminiumkabe-
len viser saa avgjort gun-
stigere resultat enn kobber,
saa henger det først og
ninger som skal sammenlignes. anlegg.
I fig. 15 angis faseavstande for 35 mm2 kobber og
E L E K TROTEKNISK TIDSSKRIFT No. 5, 1930
det viser sig ogsaa i praksis aa slaa til. Nu gav de forhold er ca 1 : 4,5. Og maa man i spesielle tilfelle
statiske beregninger som resultat at det vesentlig gaa til ennu sterkere kabler, saa er der ingenting
var ved horisontal avstand mellem ledningene at iveien for aa anvende en forholdsvis ennu større staal-
man kunde sikre sig mot sammenslagning. De mer kjerne. Det er f. eks. hvad vi har gjort for et kilo-
dynamiske tilstaude gjør de saakalte grensekurver meterlangt spenn i Nore—Oslo-linjen over innsjøen
illusoriske, forsaavidt angaar de avstande som maatte Krøderen. Kabelen her bestaar av 206 mm2 Ah og
benyttes ved vertikal anordning av ledningene. Men 93 mm2 staal.
naar man velger den horisontale eller nær horison- Jeg har, saavidt det har latt sig gjøre paa den
tale plasering, er ledningene efter alt aa dømme vir- korte tid, forsøkt aa fortelle litt om de resonnemen-
kelig sammenslagningssikre i den utstrekning de sta- ter og de beregninger som ligger bak vaare kraftled-
tiske beregninger viser at de er det. ningskonstruksjoner. Det har ikke vært min hensikt
Vi skulde nu ha grunnlaget gitt for en sammenlig- aa drive propaganda for et bestemt ledningsmateriale
ning mellem faseavstandene for forskjellige ledninger kontra et annet, men forholdene ligger nu engang
og for kobber og staalaluminium, idet vi legger samme slik an at vi ikke er i tvil om aa ha handlet riktig
fordringer med hensyn til snebelegg og vinntrykk naar vi har anvendt staalaluminium ved bygningen av
til grunn for bestemmelsen av avstanden for de led- samtlige den norske stats store kraftoverførings-
tilsvarende staalaluminiumledning. Ved 100 m spenn
tilsvarende staalaluminiumledning. Ved 100 m spenn Diskussion
er der ingen større forskjell mellem de to kabelsorter. öva. „Aktuella frdgor rSrande MgsvdnningsUnjer» inom
Men ved 200 m krever kobbeiet betydelig støire av- Svenska teknologföreningens avdelning för Elektroteknik
stand enn staalaluminium, og ennu mer utpreget er en oktober 1929.
dette forhold ved 250 m spenn. Grunnlaget for dia- _ ,T ,
grammet er et vinntrykk paa 10 kg/m og 1 m lange Vetanders ?et t01de »«**** syn
f. , o/o o punkt vara fullt motiverat, aven om det teoretiskt kan
. , ,, i ., se betänkligt ut, att i enlighet med de svenska nor-
Fig. 16 visei forholdene ved 70 mm- kobboi og merna tillåta en omspänning av en lina, som vid hög
staalaluminium. Her er der regnet med et vinntrykk belastning undergått permanent töjning. För varje en
paa 20 kg/m2 og 1,8 m lange kjeder. Forholdet er skilt spänn inträder nämligen den ogynnsammaste kom
det samme, nemlig betydelig mindre avstand for binationen av belastningsfall med synnerligen långa mel-
staalaluminium. lanrum, kanske blott en gång i en lednings livstid. Det
Endelig er i fig. 17 framstillet forholdet for 120 torde ej kunna betvivlas, att koppar är mera oberoende
mm2 kabel. Beregningsgrunnlaget er det samme som av långtidsbelastning än aluminium ifråga om brottgrän
for 70 mm2. Man ser her at staalaluminium paa 300 sens Endring. Vissa i Tyskland erhållna ogynnsamma
m spenn krever omtrent samme faseavstand som ;:?sultat uträttande koppar torde vara att hänföra till
i uu . i , . . , iororemngar hos detta material,
kobber paa 200 m og staalaluminium paa 400 m kre-
ver noget mindre _ avstand enn kobber paa 300 m. överingenjör J. C. Holst: För 6 ä 8 år sedan ställde
(At avstanden i fig. 17 ikke stemmer helt overens Vi oss i Norge mycket skeptiska gent emot stålaluminium
med avstanden i fig. 10, som gjelder samme kabel, ledningar, liksom vi än i denna dag göra ifråga om
kommer av at fig. 10 er satt op for en bestemt linje okänt och oprövat fabrikat. Materialet kräver nämligen
Fig. 17. Faseavstande for 120 mm2 kobberkabel og den ekvivalente staalaluminiumkabcl. Vind- Staalaluminium hai megOt
/oc joo Sott 6oc 7oo « fremst sammen med at
trykk 20 kg/mm2. mindre pilhøide, men der-
nest er ogsaa differensen
om pendlinger har jeg allerede omtalt. Andre dyna- mellem utsvigningsvinkelen for belastet og ubelastet
miske tilstande inntrer naar. en ledning plutselig kabel mindre for staalaluminium enn for kobber.
kaster av sig ekstralasten. De bevegelser som der- Jeg skal til slutt nevne et forhold som ikke kan
ved kommer istand er meget vanskelig tilgjengelige lates ut av betraktning. Ved staalaluminiumkabel
for beregning, fordi der blir saa mange faktorer som har man det i sin haand rett og slett aa velge* kabe-
maa velges temmelig vilkaarlig. De bevegelser som lens bruddstyrke og øvrige mekaniske egenskaper.
inntrer under avkastning av ekstralasten foregaar Ved de kabler jeg har behandlet, har forholdet mellem
imidlertid vesentlig i vertikalretningen. Det er noget staal og aluminiumtversnitt vært som 1: 6. Men der
man rent resonnementsmessig kan slutte sig til, og finnes som normal utførelse ogsaa kabler hvor dette
68
’"1 III I, ] I 1I I I 1/1 1/ f/MIIIIIII’|"|t 1/1 I I
—/–fr jj f
eeeeeeeeee-e|Ee~5Eeeeee=eee-e£ee
it
~w! msa Hr
w <y é / i Æ
/-EE /| —/!/ i ’/
—
JIIIiIhm
0V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
