Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet. Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
munter visa höja det upp i luften, liksom hade hennes
hjerta aldrig lidit och hennes ögon aldrig gjutit
en tår.
Just i det ögonblick, då jag nedskref ofvanstående,
kommo mina vänner här, och frågade om de ej fingo visa
mig Göteborg; villigt tog jag på mig hatt och kappa,
och följde dem.
Som du vet, är Göteborg den andra i ordningen af
Sveriges städer, och dess första sjöstad. Jemförd med
våra ofantliga, engelska städer, förefaller den att
vara af blott medelmåttig storlek, men folknummern är
lika stor som hela Grönlands. Belägenheten är mycket
vacker, med bergshöjder åt ena sidan samt förtjusande
promenader genom förstäder och parker, anlagda
af rika män – ofta engelsmän eller skottar, och
hvilka jag med glädje hör lofordas för sin frikostiga
välgörenhet.
Det var Gustaf Adolf som anlade Göteborg, ett
förhållande hvaröfver innevånarne känna tillbörlig
stolthet. Hans staty står på ett torg, midtför en af
de breda kanalerna. Stadens första innebyggare voro
nemligen holländare, och dessas kärlek till vatten
yttrade sig äfven i det nordliga nya hemmet genom
byggande af många kanaler, en sak som säkerligen är
att värdera. Den ståtliga bron, med sina förgylda
statyer, om hvilken jag läst, fanns visserligen ej
längre, men staden eger många andra vackra broar,
och gatorna, hvilka äro utlagda irftfca vinklar,
äro breda och väl bebyggda med solida stenhus.
Det har varit en vacker och värm höstdag, så att jag
kännt mig nästan besvärad af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
