- Project Runeberg -  Ett år hos Fredrika Bremer /
I:69

(1867) Author: Margaret Howitt Translator: Thora Hammarsköld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. Djurgården och den kungliga familjen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

69

glans af solnedgången kunde skönjas, mötte vi en mängd
af droskor och privata vagnar, som förde menniskor
ut till de mångfaldiga små landtställena. En klocka
i den aflägsna staden slog fem och ljudet trängde
melodiskt genom den klara luften. Månen lyste med
sin färglösa, melankoliska glans ned på oss, då vi
befunno oss vid ett ofantligt vidsträckt värdshus af
trä, sådant jag trott blott kunde finnas i Kanada,
eller i den fjerran Western.

- Detta är värdshuset Blåporten, sade Fredrika Bremer
med ett visst gladt intresse; mången gång i min
ungdom har jag om vinteraftnarna kommit hit, för att,
efter ett lysande slädparti kring Djurgården, sluta
en glad eftermiddag med dans. Vi skola lemna parken
genom den välbekanta Blåporten, ehuru den numera,
sedan den blifvit förbytt i denna vackra portal,
ej gör skäl för namnet.

Den 28 Oktober. - För ett par dagar sedan, då jag
tillsammans med Fredrika Bremer var på Karl XIII:s
torg, kommo tre herrar ridande i bredd på vackra
hästar, och efter dem en ridknekt i blått livré med en
liten rund jockeymössa på hufvudet, ej stort större än
att den täcktes af en silfver t offs. Den af de tre
herrarne som red längst åt höger, en högväxt gestalt
af imponerande utseende ined mörkt hår och skägg,
holl hatten, i hand och besvarade nådigt folkets
helsningar. Det var kungen, Karl XV, artisten och
skaldeji. Ehuru kungliga familjen redan sedan flera
dagar varit inflyttad till staden, hade jäg ej förr
än då sett Hans Majestät. Fredrika Bremec säger att
till häst påminner han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:13:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ettarhos/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free