Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet. Pauvres honteuses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
mö vi ut i en förstuga, högtiden till ära beströdd
med friskt granris.
- Detta är matsalen, sade fru S., i det hon öppnade
en dörr; om mamsell Bremer stiger in, skall jag skicka
någon till hjelp.
Tant Fredrika bad att för all del ingen skulle
störas, ty hon kunde förstå att toilettens vigtiga
angelägenheter voro å bane. Vi befriade oss från
våra öfverplagg i ett nästgränsande, oupptaget rum,
och hjelpte sedan till med att duka och att lägga
upp sista rätten, nemligen de goda saker som vi haft
med oss.
Gästerna dröjde ännu något sedan bordet var färdigt
och en skifva mjukt rågbröd samt knäckebröd blifvit
lagdt på hvar tallrik. Slutligen inbars en ofantlig,
kokad skinka och sattes på bordet jemte flera karotter
bruna bönor och det ofvan-nämnda stora partiet
potatis, hvarefter alla de gamla, mer och mindre
bräckliga och i mer och mindre uråldriga drägter,
blefvo synliga och intogo sina platser.
Grefvinnan Schwerin kom ock, men med hufvudet höljdt i
en schal, ty hon var ej frisk. Äfven Lotten Wennberg
spred för en stund glädje genom sin närvaro, men
gick snart åter, för att besöka ett antal af sina
öfriga skyddslingar.
Fredrika Bremer skar med sina små, hvita händer den
präktiga skinkan, till stor förvåning för grefvinnan
Schwerin, för fröken S-l, den unga flickan med det
stilla, resignerade utseendet - dotter till den
fattiga grefvinnan som sjelf var för sjuk att komma
till bordet - för de tre mamsellerna V.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>