Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet. Årsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
lig, svensk landtfamilj är den principen rådande,
att allt så mycket som möjligt bör tillverkas hemma
för att spara på penningen. Men det är icke nog
med de dugliga egenskaper jag nu uppräknat; den
förträffliga familjmoder, i hvars hus vi nu vistas,
har derjemte varit ständigt vaksam på att hennes
döttrars intellektuela anlag fått en god ledning
och derigenom hafva de blifvit rätt talangfulla,
äro musikaliska, roade af läsning och umgän-geslif,
då icke pligten fordrar att de sköta hushållet, och
ehuru enkel, är deras klädsel alltid vårdad och nätt.
Efter frukosten drager sig tant Fredrika undan till
sin salong, såsom hon äfven i Stockholm har för sed;
klockan två äta vi middag, och fru S. tillsammans
med oss.
Alltifrån barndomen har mamsell Bremer älskat
ensamhet. I en passage mellan mitt rum och salongen
är ett litet mörkt rum, der den aflidna fru Bremer
plägade förvara sina nycklar. Lilla Fredrika, som
bland alla sina talrika syskon hade svårt att finna
stillhet och frid, brukade der stänga sig inne, emedan
hon i mörker och tystnad erfor en obeskrifligt ljuf
känsla af att liksom lyftas på osynliga vingar. Ännu
som gammal känner hon sig allramest lugn och nöjd då
hon är allena.
Den 18 Juli. – Lördags e. m. begåfvo vi oss i talrikt
sällskap till en stor äng till höger om huset,
hvilken, innesluten inom en mur af berg och skog,
inger föreställning af att fordom hafva varit en
sjö. Vi gingo för att åse höbergningen och plocka
smultron på några höga, stenbundua backar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
