Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet. Bondbröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
det icke, så ansågs detta som oartighet. Inga
grönsaker syntes till; de räknas som alltför tarflig
föda. Då man hade ätit alldeles otroligt mycket,
steg man från bordet och började genast dansa.
Så är den vanliga ordningen vid bröllopsfester. De
tillställas så storartade och kostsamma, att man
vanligen dertill väljer någon dag i oktober månad;
då är skörden inbergad, då har folket litet pengar
i fickan och då är ofta en liten eftersommar, innan
vintern på allvar inträder.
Mången vidskepelse, många underliga bruk, med
afseende på giftermål, finnas bland svenska allmogen,
t. ex. följande;
Om man talar om händer, så blir snart ett bröllop.
Den som på vägen till kyrkan äter eller sjunger,
vänder sin kärestas hjerta ifrån sig, och blir icke
gift det året.
Man kastar äppelskal öfver sin venstra axel,
för att få se sin tillkommandes namn, just som i
England. Det är isynnerhet på midsommarsafton, man
drifver allehanda trolldom och vidskepelse.
Enligt den svenske fornforskaren Eääfs anteckningar
var det för längre tid sedan, och i vissa landsorter,
brukligt, att bruden, på hösten och före bröllopet,
gick omkring i sin egen och närgränsande socknar,
för att bedja om lin, ull och hampa. När hon kom
till ett hem, slog hon med ett spö på dörren,
men gick aldrig in; husmodern förstod genast denna
signal och kom ut med sin gåfva, men bad henne icke
komma in. Brudgummen, på sin sida, tog en ny säck,
väfd och sydd af bruden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
