”Uppstigne från bordet, emottogos vi i förmaket af värdinnan i huset, ett ganska bildadt fruntimmer, som talade obehindradt både engelska och franska. Sedan omkring ett dussin fremmande damer samt en förstärkning af officerare från fartygen anländt, började man dansa, hvarmed fortsattes tills efter midnatt, då en lätt anrättning serverades, och man skiljdes åt. En ung dam, dotter af en på ön bosatt Engelsman med en portugisisk fru, tillvann sig uppmärksamhet genom sin ovanliga skönhet, som verkligen hvar som helst skulle hafva väckt uppseende. Hvar och en, som haft tillfälle att se afkomlingar af giftermål mellan nordbor och söderlänningar, måste hafva anmärkt huru ofta man deribland träffar verkliga praktexemplar till menniskor.” Madeira är deladt i tio distrikter, och folkmängden uppges till 150,000 personer. Statsinkomsterna uppges till 250,000 dollars, hvaraf tre femtedelar genom tullumgälder och resten genom direkt beskattning. Utgifterna för förvaltningen medtaga större delen af denna summa, så att högst en fjerdedel kommer Portugals krona till godo. Af öns hufvudprodukt, vin, uppgafs tillverkningen för 1850 till 15,450 pipor (af omkring 150 sv. kannors rymd), hvaraf 9,300 exporterats och det öfriga dels förbrukats på stället, dels förvarats för att ligga till sig. All införsel af vin är förbjuden. Socker och kaffe produceras på ön, men blott i ringa myckenhet. Spanmål odlas tillräckligt för öns behof. Hufvudsakligaste importvaror äro ris, olja, stäfver och jern. Någon direkt handel mellan Sverige och Madeira kan ej gerna komma till stånd, ty utan att taga returlast lönar det sig ej att ditföra jern och stäfver, och en last Madeiravin låter väl ej i Sverige realisera sig. På frakter till England eller Förenta Staterna är ej att räkna. Funchals redd är alldeles öppen för alla vindar mellan vest och sydost, och det stora djupet gör det svårt att rida ut någon storm, hvarför fartyg gerna ligga klara att sticka från sig kettingen och gå till sjös. Några påstå dock att underströmmen (”undertow”) är nog stark att hindra fartyg att drifva i land, men klokast är väl att ej lita derpå. Tillgången af lifsmedel, såsom kött, fisk, frukter m. m., är god. Af stenkol finnas stora upplag. Regulier post går med ångbåt en gång i månaden till och från Europa, och seglande paketer gå både till England och Lissabon. Den 14 Nov. kl. 4 e. m. gingo vi åter till segels och en frisk ostlig vind förde snart fregatten ur sigte af Madeira. Mulet och blåsigt väder följande dagen kom chefen att öfvergifva tanken på ett tillämnadt besök på Teneriffa, och kursen sattes vester om Canariska öarne, af hvilka Palma i dagningen d. 16 var i sigte. Korvetten