Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, förra delan. / 41 (1854-55) Author: Carl Johan Alfred Skogman Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ryttaren kasta sin lazo, och på qvigans krumsprång kunde man märka att
kastet ej felat sitt mål. Snart kom karlen i galopp mot oss,
medförande sitt byte, som med snaran om hornen gjorde alla möjliga försök
att slita sig löst; de andra båda ryttarne motade på, och snart befann
sig hela sällskapet der, hvarest jagten börjat, en öppen plats vid ett
par hus, dit äfven vi medföljde. Här stod en karl med knifven färdig.
En annan lazo kastades om den arma qvigans framben, hon störtade
till marken, och mannen med knifven nalkades försigtigt hennes
hufvud. Knifven försvann, man tyckte nästan utan påtryckning, i
djurets nacke, det sträckte på benen och var dödt.”



”Den färdighet, hvarmed Spanska Amerikas innebyggare handtera
sin ”lazo,” har sedan långliga tider utgjort främlingens förundran, och
dess begagnande är en egenhet just för nämnde folk.
Nord-Amerikas Indianer begagna ett dylikt redskap, under namn af ”lariat”, men
snaran sitter der fästad vid en lång käpp, hvarmed den föres
öfver hufvudet på djuret som skall fångas; den andra ändan hålles i
handen, och det är klart att ingen ryttare kan på detta sätt hålla en
tjur eller dylikt, hvarföre endast hästar sålunda kunna tagas. Kosackerna
taga äfven hästar med snara, men detta tillgår också nästan på
sistnämnde sätt. I Mexico och Californien kastas ofta lazon, utan att
förut vara fästad vid sadeln, och fästes sedan vid den höga pik,
hvarmed der brukliga sadlar äro försedda; den brukas der, så vidt jag har
kunnat finna, mycket kortare, och dess användning är ej så mångfaldig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>