- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Förra delen /
60

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt alla håll, under ett eget rasslande ljud, genomfara luften, och de åtföljas af knallar, som verkligen sätta örhinnorna i fara. I slutet af förra århundradet skola på en dag nitton personer blifvit inom staden ihjälslagne af åskan, som nedslagit på trettiosju ställen. Uppgiften är af Azara, som sjelf vistades på stället, och hvars trovärdighet är öfver all misstanka. Bladh berättar, att under hans vistande på stället 1830 åskan en dag slog ned sex gånger, dock utan att göra någon allvarsammare skada <footnote>Bladhs Montevideo och Buenos Ayres, sid. 224. Detta arbete innehåller ganska goda uppgifter och beskrifningar, men dess uppställning är något osammanhängande, och stilen torr.</footnote>. Husens byggnadsämnen äro ej antändliga, allt är af sten och tegel, med undantag af takbjelkarne; dessa äro af hårdt trä från Paraguay eller Corrientes, knappast eldfängdare än stenen. Vindfenomenerne i Platafloden äro ganska märkvärdige: vi hafva redan omnämnt de så kallade pamperos, eller från sydvestkanten häftigt påkommande o vädren. De hela året igenom mest rådande vindarne äro från nordostkanten, och blåsa nära nog halfva antalet af årets dagar, utan att någon rätt märkbar skillnad dervid förekommer mellan de olika månaderna. Det är klart att de, kommande från tropiska trakter, måste medföra en myckenhet vattenångor, och orsaka ett fuktigt klimat. Så länge de hålla sig mera från ost, medföra de godt väder, men då de komma från nord, blir det obehagligt. Om vintern åstadkomma de då tjock och ruskig väderlek, om sommaren blir hettan odräglig, mindre genom temperaturens verkliga höjd, än genom den fuktighet de medfört från de af sommarsolen uppvärmda vidlyftiga sänka trakterna inåt landet, hvilken hindrar utdunstningen och gör hettan vida kännbarare än den skulle vara om luften vore torr. An värre blir det då vinden drager sig vester om nord; luften blir då qväfvande, allting möglar, jern rostar hastigt, mjölk surnar genast efter mjölkandet, och kött skämmes på några timmar. Himmelen är under tiden ofta klar, men liksom öfverdragen af en slöja; aflägsna föremål kunna endast oredigt urskiljas, och hägra ofta i besynnerliga former<footnote>Vid de flesta stora färskvatten ser man detta fenomen. I Wenern och Wettern är det, som bekant, ganska vanligt.</footnote>. På befolkningen, i synnerhet den infödda, verkar detta väder helt besynnerligt, i det det åstadkommer hufvudvärk och en nerfretlighet, som ofta, i synnerhet hos de lägre klasserna, visar sig i grälaktighet, och det lär vara ett säkert faktum, att de flesta af de i staden så ofta förekommande blodiga slagsmål, vid hvilka knifven anlitas, inträffa medan nordan eller nordnordvesten blåser. Vanligen varar ej detta tillstånd många dagar förr än en reaction inträder, och denna reaction är just pamperon. Man ser moln i allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:46 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free