Under ebb en sätter strömmen i denna del af Magalhaens Sund åt öster, under floden åt vester, men strömmen ändrar ej sin riktning på samma gång som vattnet upphör att stiga eller falla. I allmänhet får man ej förblanda dessa två fenomener, tidkantring och strömkantring, som väl härröra af samma grundorsak, men på hvilka locala förhållanden inverka på mycket olika sätt, så att de endast undantagsvis inträffa samtidigt. Underhjelpte af strömmen togo vi oss nu hastigt upp emot vinden. Strax på eftermiddagen syntes på en kulle öster om Cap Possession en flock guanaker <footnote>Vilda stammen till det djur som under namn af Glama eller Llama begagnas som lastdjur i Andernes bergstrakter.</footnote>. De syntes en stund serdeles tydligt, då de stående på kullens topp bjert afstucko mot bakomliggande ljusa moln: några betade lugnt, andra tycktes betrakta fregatten. Efter en stunds förlopp försvunno de i den bredvid liggande dalen. Deras åsyn retade lifligt samtlige ombord befintlige jägares ifver, men olyckligtvis medgåfvo ej omständigheterna dess tillfredställande. Kl. 2 e. m. voro vi tvärs för Cap Possession. Man såg nu hela sträckningen af Eldslandet ända till Cap Orange; det bibehåller likasom Patagonien oförändradt samma utseende som vi redan beskrifvit. Rökar uppstego fortfarande derifrån; det är väl denna omständighet som gifvit det sitt namn. Kl. 5 e. m. upphörde strömmen att gynna oss och kom snart derefter emot, hvarföre vi, för att ej drifva tillbaka, kl. 6 e. m, ankrade på sjutton famnars djup, med botten af sand och småsten. Kl. 9 e. m. satte strömmen ostvart med en fart af tre mil (½ sv. m.) i timmen. Vi förblefvo liggande här till middagstiden följande dagen, d. 29, då vi åter gingo till segels. Vädret var vackert och vinden sydvest med frisk bris. Vid tillsegelsgåendet inträffade den olyckshändelsen att en båtsman (vid namn Löpare) föll från storrån i däck, hvarvid han krossade hufvudet mot relingen och dog på fläcken. Vi kryssade, hjelpte af tidvattnet, upp emot mynningen af första rännan (”first narrow”), men vid annalkandet derintill var ej tillräckligt qvar af den vestvart sättande strömmen för att mot vinden taga oss igenom till nästa ankarsättning, hvarföre vi kl. ½ 4 e. m. ankrade vid nordöstra kanten af inloppet på tjugusju famnars djup, sand- och sten-botten. Från den breda och vida Possession Bay draga sig stränderna här starkt tillsammans och bilda en ränna (”first narrow”) af två mils (¹/₃ sv. m.) bredd och åtta mils (1¹/₃ sv. m.) mils längd, hvarigenom strömmen, allt efter tidvattnet, sätter med en fart af ända till nio mil (1½ sv. m.) i timman. Derefter draga sig stränderna åter från hvarandra och bilda en vidlyftig bassin ungefär tjugu mil (3½ sv. m.)