temligen ofruktbart utseende; vid dess öfre ända blänka Limas hvita hus och många kyrktorn, strax bakom staden resa sig branta bergkullar, och på långt afstånd synas de orediga konturerna af Cordilleran skymta genom den oftast något mulna eller disiga atmosferen. De beskrifningar vi hört på Lima, och i synnerhet på den qvinliga delen af dess befolkning, hade lifligt upphettat åtskilligas inbillning och retat deras nyfikenhet, hvilken, som vi snart skola få se, grymt gäckades. Callao är blott Limas hamnstad, och handelshusen hafva ej der några kontor, utan blott kommissionärer. Det är ett temligen ruskigt näste, som erbjuder föga af intresse. Man landar på en träbro, byggd på ruinerna af gamla Callao, som 1746 af hafvet uppslukades under en jordbäfning. Bron tjenar till upplagsplats för bräder och dylika varor, och man ser straxt der bredvid något, som påminner om att man befinner sig i ett land der egentligt regn endast ytterst sällan faller. Detta är högar af spannmål, som på obestämd tid lemnas utan betäckning liggande under bar himmel. En peruansk soldat stod på post på bron: det var en liten oansenlig figur, tydligen af mera indiansk än hvit ras, och med ett högst omartialiskt utseende. Ett kompani svenska soldater skulle säkerligen utan svårighet med bajonetten öfverändakasta en eller annan bataljon dylika kräk. När man kommer ut från labyrinthen af brädstaplar och spannmålshögar, inträder man på en ytterst skräpig strandgata, hvarest en verklig profkarta på blandade menniskoraser framställer sig för ens blickar, och den stora rikedomen af olika färgtoner ökas än mera af de tusenfärgade klädespersedlar, hvarmed detta herrskap är utstyrdt. Vi skola längre fram nämna några ord om de olika blandningar, som i Perú igenkännas och utmärkas med särskildta namn. Frukter och grönsaker utbjudas här till salu, under en liflig konversation mellan de sköna försäljerskorna och deras kunder. Bland de många nakna fötterna ser man en och annan i köttfärgad silkesstrumpa och en liten kokett sko; indianska rasen har i allmänhet små händer och fötter, fast deras form ej är rätt vacker. Man går vidare förbi några skräpiga skeppshandlare-bodar uppåt staden, och inkommer på en hop temligen oregelbundna och mycket snuskiga gator och gränder, omgifna af hus af ganska anspråkslöst utseende. I någon af de små vattenrännor, som äro hitledda, ser man kanske en madam af obeskriflig ras tvätta sina barnungar och sina smutsiga kläder, och ett litet stycke derifrån hoppa några af landets gaturänsare, de stygga men aktningsvärdt nyttiga ”gallinazos”<footnote>Ett slags gam, ungefär af en kalkonhönas storlek. Ordet gallinazo betyder egentligen stor ful höna.</footnote>. Flera af deras kamrater sitta på de närbelägne husens tak, eller segla med