En betydlig summa penningar fanns i dessa herrars och deras kamraters kläder, väl insydde i linningar och på andra ställen. Kommendörkapiten Virgin afgick till Guayaquil med ångbåten, från hvilken fregatten erhöll lots. Kl. ½2 e. m. gingo vi till segels och ankrade tillika med våra två kamrater kl. 8 utanför Puná by, på sju famnars djup och dybotten. Tidigt följande morgon sågs en fransysk korvett komma utför Guayaquil-floden och ankra nära Eugenie. Dess chef kom ombord och sade sig vara nedkommen för att taga sjöröfvarfartyget, om hvars bedrifter underrättelse anlänck till staden, och tycktes vara temligen snopen öfver att hafva kommit för sent. Korvetten afseglade frampå dagen åter till Guayaquil, och på eftermiddagen gick vår pris under premierlöjtnant Fries' befäl också till segels, för att öfverlemnas till Amerikanska konsuln i denna stad, dit den anlände följande dag d. 28. Innan vi nu lemna någon beskrifning på Puná, vilja vi anföra de tagna röfrarnes bekännelser om sina brott. Redan långt innan George Howlands ankomst hade de vid Charles Island tagit en nordamerikansk skonert, som kom från kusten af Mexico och hade mycket penningar ombord; besättningen hade blifvit nedhuggen och fartyget sänkt. Peacocks berättelse om anfallet på George Howland befanns riktig, likaså om morden vid Chatham Island, blott med den skillnaden att den person, han trodde vara kommendant på ön, var en dit af politiska skäl förvisad general Monte, och qvinnan ej hans dotter, utan hustru till en på ön bosatt fiskare. Vid Tumbes hade banditerna på stranden råkat på en qvinna med en ung dotter, hvilka båda först våldtogos och sedan mördades. Kort derefter anträffades den lilla skonerten i sällskap med en annan; båda voro befraktade för att föra folk till Flores' expedition. Af hvad skäl de anfallit dessa fingo vi ej rätt säkert veta, men sannolikt har det varit i ändamål att derigenom erhålla nåd af regeringen. Den ena skonerten lyckades undkomma genom att sätta på land, men af de ombord på den andra befintliga fyratiotvå personer mördades tjugutre. De öfriga hade upptagits ombord på skeppet, och sedermera med två af dess båtar begifvit sig till Tumbez. Bland de mördade befunno sig en öfverste vid namn Manuel Tamayo, två öfverstelöjtnanter, Moreno och Guerrero, jemte flera officerare. En mängd, desse personer tillhörige bref och papper funnos ombord på skeppet, och flera af ganska komprometterande beskaffenhet. Sålunda fanns t. ex. ett försegladt bref till Flores, ett från honom till Tamayo, hvari denne, som då landsflygtig vistades i Piura, uppmanades att ej emottaga det tillstånd att återvända till fäderneslandet, hvilket hans hustru åt honom utverkat, och att i Piura och