segels och ankrade kl. ¾6 midt för bästa fyllningsstället på tolf famnars djup, samma botten som förut. Detta ställe är ej svårt att finna: kommande norr ifrån långs östra sidan af S:t Josef passerar man förbi en bugt, hvaruti synes en öppen plats, på hvilken står en liten hydda, man ser nu söderut en tätt invid ön belägen höstackformig klippa, som är bevuxen med buskar och små träd. Straxt norr om denna var vår fyllningsplats, men ett par andra finnas i bugten söder om nämnda klippa. Seglingen mellan Panamá och öarna är mycket lätt; i händelse af förlägenhet kan man alltid ankra och med båt undersöka farleden. Hela dagen d. 22 var ytterst mulen, och de två följande dagarne tycktes Jupiter Pluvius vilja försöka att riktigt genomdränka fregatten. Regnet nedstörtade utan afbrott i oerhörda floder, och först på eftermiddagen d. 25 började det klarna upp litet. Vinden var under tiden laber från vestkanten, omvexlande med stiltje. En fördel medförde dock regnet genom luftens afsvalkande; d. 25 på morgonen visade thermometern endast 22°. Under de tre dagar vi ytterligare blefvo qvarliggande hade vi att fägna oss af vackert väder, men hettan var tryckande och uppgick om dagarne till 30°. Oaktadt det starka regnet, börjades genast vattenfyllningen ur den nu till en forssande bäck förvandlade lilla rännilen, som från en liten brant höjd kastade sig i hafvet. Den hajning, som går vid stranden, gör det nödigt att hafva båtarna väl förtöjda med ett varpankare eller en jaglina från fartyget. Om man har en någorlunda lång slänga och låter den uppbäras af en sax, möter ingen svårighet att fylla kärlen liggande i båten, om denne ej kan flyta tätt intill stranden. Vattnet var af förträfflig beskaffenhet och höll sig utmärkt väl, men det torde vara ovisst om, efter något långvarigare torka, tillräckligt deraf kan utan allt för mycken tidspillan erhållas. Fullkomlig brist på vatten måste dock ej uppstå, emedan kreatur hela året igenom gå i bet på ön. Hamntiden är 2^t. 30^m., och vattnet stiger vid springtid tolf fot. Strömmen sätter under floden åt nordvest, under ebben sydvart, med en till halfannan mils fart i timmen, och vi kunde ej märka någon skillnad i kantringstid mellan tidvattnet och strömmen. Ehuru något öppen, kan ankarsättningen anses fullkomligt säker, emedan ihållande hård blåst nästan aldrig här förekommer. Bottnen håller väl, men är skarp och skamfilar hamptåg. Af de öar, som bilda Perl-archipelagen, är blott den största, Isla del Rey eller San Miguel, bebodd. Det här bedrifna perlfiske skall fordom varit ganska indrägtigt, och var då regeringens monopolium. Vi skola uti bilagorna meddela några uppgifter, dem vi lyckats erhålla, om dess nuvarande afkastning. Öarne äro allesammans skogvuxne, och på S:t Josef var det på de flesta ställen ingen lätt sak att komma fram genom snåren. Bästa sättet var att följa någon bäck, då man likväl ej fick