några månader fått någon hval. Hela följande dagen voro Chatham- och Indefatigable-öarne i sigte, men laber och motig vind hindrade oss att hinna vår bestämmelse, den förre af dessa, och vi måste vid mörkrets inbrott lägga oss under små segel för att afvakta morgonen. Följande morgon d. 11 befanno vi oss helt nära östra udden af Chatham-ön, men stiltje hindrade oss ett par timmar att komma ur fläcken. Litet fram på förmiddagen uppsprang en svag bris, med hvilken vi höllo in åt ankarplatsen i Stephens Bay, på öns norra sida. Strax öster om denna bugt är en hög udde, på hvilken en smal, spetsig klippspets sticker upp liksom ett finger, hvaraf ock udden fått sitt namn Finger-Point. Öfverst på spetsen af den lilla klippan vexte en stor cactus. För att vinna tid afsändes i förväg en båt medförande doktor Kinberg och magister Andersson. Fregatten hann först kl. ¾1 e. m. sin ankarplats i mynningen af bugten, hvarest hon ankrade på tio famnars djup, och botten af sand och snäckskal. Den högst märkvärdiga 520 fot höga Kicker Rock pejlades härifrån i V. t. S. Af den starka ström, som af Fitz Roy uppgifves här sätta åt nordost, hade vi ej den ringaste känning.

Kicker Rock.

Ön erbjuder en ganska besynnerlig utsigt. Den består af tre höjder, eller rättare grupper af höjder, af hvilka den midt på ön belägna