Temperatur. Antal dagar. Antal dagar. Nederbörd. Max. Min. Passadv. Sydl. v. Variabl. Vackra. Regn. Var. i tum. Sept. 29°,5 22°,7 27 2 1 25 3 2 2,5. Okt. 27,7 21,7 16 7 8 20 5 6 12,0. Nov. 26,7 19,5 18 9 3 19 5 6 6,7. Dec. 26,1 16,7 4 25 2 23 6 2 7,5. För året 30,0 16,7 258 71 36 275 41 49 46,8. Utom Honolulu hafva öarna ingen för större fartyg tillgänglig hamn, men det gemenligen vackra vädret gör att äfven de öppnaste redder kunna anses säkra, ehuru landningen med båt stundom kan vara obeqväm eller vådlig i anseende till dyningen, som vräker på stranden i mer eller mindre våldsamma bränningar. Den näst Honolulu mest besökta plats är Lahaina på Maui: sedermera Hilo eller Waiakea och Kealakeakua på Hawaii, samt Waimea och Hanalai på Kauai. På denna sistnämnde ö fås lifsmedel ymnigare och för bättre pris än på de öfriga. Naturalstren äro de i tropiska trakter vanliga. Utom de åtskilliga frukter, vi redan en gång nämnt, finnes bomull, kaffe, indigo, tobak, sockerrör, m. m. Kukui-trädets (aleurites triloba) nötter lemna olja, af koa-trädet fås takspån. Sandel-trädet har förr gifvit en dyrbar exportvara, men alla stora träd äro nu borthuggne, så att intet på lång tid kan skeppas. Unga träd finnas i öfverflöd. Af landtfoglar träffas endast få arter, men snäppor och änder skola öfverflöda i vissa trakter. Råttor finnas i mängd och göra betydlig skada på sockerrören. Förvildade svin och hundar vistas i skogarna, äfven höns, samt på Hawaii förvildad hornboskap. Ormar och grodor finnas ej, och en hop skadedjur af insekternes familj hafva först på sednare tider upträdt, ursprungligen ditförda med fartyg eller varor. Innan vi nämna något om landets uppodling måste vi betrakta de historiska orsaker, som verkat derpå. De äldre traditioner, som i ett slags recitativer fortlefvat ända till dessa tider, och deri innehållna konungalängder ligga ej inom gränsen för detta arbete, äfven om man deraf egde tillräckligt antal för att hopsätta någon sammanhängande historia. På de olika öarna herrskade olika dynastier, som än afsattes, än åter kommo till väldet, och som oupphörligt bekrigade hvarandra. Konungen herrskade despotiskt, och allt land ansågs tillhöra honom. Han lemnade jord i förläning åt höfdingarna, som utarrenderade den i mindre stycken, hvilka ofta ännu ett par gånger klyfdes. Någon slags genom lag betryggad besittningsrätt för åbon fanns ej, och till allrasednaste tider har eganderätt till jord varit gemene man förnekad. När höfdingen blef missnöjd med en åbo, körde han helt enkelt bort honom. Man anser att två