- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Sednare delen /
5

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men dragen blifva för grofva, när de blifvit utbildade. Ögonen äro ofta väl tecknade och lifliga, men hvitögat är något för gult för att vara rätt vackert. Drägten är lik Kanakskornas, men ljusare och lättare färger äro här mest i smaken. En och annan ser man klädd i oskurna tygstycken. Håret bäres mest jemnklippt till måttlig längd, benadt midt öfver hufvudet och fritt hängande; hjessans och nackens egna form framträder helt tydligt. I öronen bäras hängen eller ett par hvita blommor, helst välluktande, såsom jasminer eller dylika, och en krans af blommor eller fjädrar brukas vid högtidliga tillfällen på hufvudet. I förfärdigandet af sådane visa det nya Cytheres döttrar en verklig artistisk förmåga. Bruket af blommor fördömdes en tid af de mest ifrande bland missionärerna, som till och med försökte hindra planterandet af dylika, men naturen lät ej hindra sig från att låta dem vexa, och några af ifrarnes förståndigare yrkesbröder hafva riktat öns förut befintliga blomsterträdgård med nya lysande arter. Båda könen iakttaga mycken snygghet både för sina personer och kläder samt vid tillagandet af sin föda. Det oaptitliga poiätandet slipper man här se, utan känner man snarare sin matlust väckas vid åskådandet af en tahitisk måltid. Det enda som hos våra öboer förefaller obehagligt, är det något öfverflödiga begagnandet af kokosolja i håret. Husen äro elliptiska eller fyrkantiga till formen: de bestå af i jorden trädda spröten, mellan hvilka små mellanrum lemnas, och äro nätt täckta med blad. Det inre hälles snyggt, och man känner ej den i kanakernes gräshyddor vanlig i unkna lukt. Golfvet täckes med mattor, och i flera af de hyddor vi besökt funnos ganska goda sängar med myggnät af tunnt bomullstyg. Husgeråden äro för öfrigt naturligtvis högst enkla. Matlagningen verkställes på följande sätt: En liten grop gräfves i jorden; i denna läggas pinnar, som antändas, hvarpå ett antal stenar af ett äpples storlek läggas i elden att upphettas. Sedan elden brunnit ut, upptagas stenarne, askan utskrapas och gropens sidor klädas med bananasblad. Nu inläggas hela eller styckade brödfrukter, tarorot, plataner eller omogna bananas, samt fisk eller köttbitar, på förhand inlindade i bananasblad. Mellan hvarje hvarf af matvaror lägges ett af de heta stenarna, och när gropen är full, öfvertäckes alltsammans tjockt med affallna brödfruktsblad. Efter en half eller hel timmas förlopp, allt efter anrättningens beskaffenhet, öppnas gropen och man har alltsammans på ett verkligen läckert sätt tillagadt. Till sås brukas hafsvatten i ett kokosnötskal. Tvagning verkställes både före och efter måltiden. Innan kristendomens införande fingo ej de båda könen äta tillsammans, och maten måste serskildt tillredas för hvardera. Köttmat och flera slags frukter voro det täcka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:51 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free