Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Uppehåll i Sydney; segling derifrån till Hongkong med anlöpande af Ponynypet och Guam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sednare bestå i höns, brödfrukt, bananas och öfriga på Stilla Hafvets
öar vanliga frukter; svin skola väl finnas, men ej till större antal.
Brödfrukten var nu (i Nov.) ej mogen. På ved och godt vatten
finnes ymnig tillgång. När solen är söder om eqvatorn, blåser
nordostpassaden jemn och frisk, med vackert väder, men under motsatt
årstid äro vestliga vindar vanliga, och medföra tjockt väder med
mycket regn.
Under vår rodd kring viken sågo vi knappast ett enda hus,
oaktadt de många kanoter, som paddlade kring oss, tillkännagåfvo att
ingen brist på innevånare var för handen. Kanoterne voro af det på
alla dessa ögrupper vanliga, med utliggare försedda slaget, men voro
större och bättre arbetade än de flesta andra vi sett, undantagandes
de stora tongesiska dubbelkanoterna. Många, i synnerhet de större,
voro rödmålade; färgen hade en påfallande likhet med vår svenska
rödfärgs. Paddlarne hade spetsiga blad. Ett antal infödingar
samlade sig snart vid vår landningsplats. De hade väl i
hufvudsaken samma utseende som de Polynesier vi förut beskrifvit, men
dragen liknade mera den egentliga Malajens, i det näsan var plattare,
mindre utspringande än hos Tahitiern, Tongesen eller öfriga öboer,
hvarjemte kroppsbyggnaden var betydligt spädare och klenare. Hos
åtskilliga var ögonlinien något lutande, hvilket ej är fallet på de ostligare
ögrupperna. Färgen var ungefär densamma som Inuernas eller Stewart-
Öarnes innevånares. Drägten bestod i ett bälte, vid hvilket en smal
maro var fästad, samt en kort kjorlel af gräs. Den sednare saknade
ej prydlighet, var upptill utsirad med fransar af rödt ullgarn, troligen
af genom byte med sjöfolk erhållna ylleskjortor, hvilka blifvit
upprispade, och fästades kring lifvet medelst snören af kokosnötbast,
slutande med tofsar af gräs och ullgarn. Bältena voro verkligen
vackra med inväfda ränder och fasoner, samt yllefransar och
prydnader af till små ringar formade snäckskal. Färgerna voro rödt, svart
och ljusgult. Vi hörde sägas att dessa bälten ej tillverkas på ön,
utan i China, hvarifrån de hitkomma med de fartyg, som i
archipelagen upphandla såkallad trepang eller bicho-do-mar[1]. Utan att
vilja motsäga denna uppgift visar dock den i många såsom
beståndsdel ingående kokosnötbasten, att de sannolikt äro tillverkade på ön,
och i korvetten Coquilles resa finnes den på den närbelägna Ualan
dervid brukade redskap afbildad. Den är naturligtvis af allra
enklaste sammansättning, och liknar den af allmogen i några af Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
