sednare bestå i höns, brödfrukt, bananas och öfriga på Stilla Hafvets öar vanliga frukter; svin skola väl finnas, men ej till större antal. Brödfrukten var nu (i Nov.) ej mogen. På ved och godt vatten finnes ymnig tillgång. När solen är söder om eqvatorn, blåser nordostpassaden jemn och frisk, med vackert väder, men under motsatt årstid äro vestliga vindar vanliga, och medföra tjockt väder med mycket regn. Under vår rodd kring viken sågo vi knappast ett enda hus, oaktadt de många kanoter, som paddlade kring oss, tillkännagåfvo att ingen brist på innevånare var för handen. Kanoterne voro af det på alla dessa ögrupper vanliga, med utliggare försedda slaget, men voro större och bättre arbetade än de flesta andra vi sett, undantagandes de stora tongesiska dubbelkanoterna. Många, i synnerhet de större, voro rödmålade; färgen hade en påfallande likhet med vår svenska rödfärgs. Paddlarne hade spetsiga blad. Ett antal infödingar samlade sig snart vid vår landningsplats. De hade väl i hufvudsaken samma utseende som de Polynesier vi förut beskrifvit, men dragen liknade mera den egentliga Malajens, i det näsan var plattare, mindre utspringande än hos Tahitiern, Tongesen eller öfriga öboer, hvarjemte kroppsbyggnaden var betydligt spädare och klenare. Hos åtskilliga var ögonlinien något lutande, hvilket ej är fallet på de ostligare ögrupperna. Färgen var ungefär densamma som Inuernas eller Stewart- Öarnes innevånares. Drägten bestod i ett bälte, vid hvilket en smal maro var fästad, samt en kort kjorlel af gräs. Den sednare saknade ej prydlighet, var upptill utsirad med fransar af rödt ullgarn, troligen af genom byte med sjöfolk erhållna ylleskjortor, hvilka blifvit upprispade, och fästades kring lifvet medelst snören af kokosnötbast, slutande med tofsar af gräs och ullgarn. Bältena voro verkligen vackra med inväfda ränder och fasoner, samt yllefransar och prydnader af till små ringar formade snäckskal. Färgerna voro rödt, svart och ljusgult. Vi hörde sägas att dessa bälten ej tillverkas på ön, utan i China, hvarifrån de hitkomma med de fartyg, som i archipelagen upphandla såkallad trepang eller bicho-do-mar<footnote>Utgöres af flera arter blötdjur (Holothuria), dem Chineserne med stor begärlighet äta. Det förra namnet är malajiskt, det sednare portugisiskt och betyder hafsmask.</footnote>. Utan att vilja motsäga denna uppgift visar dock den i många såsom beståndsdel ingående kokosnötbasten, att de sannolikt äro tillverkade på ön, och i korvetten Coquilles resa finnes den på den närbelägna Ualan dervid brukade redskap afbildad. Den är naturligtvis af allra enklaste sammansättning, och liknar den af allmogen i några af Sveriges