Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Uppehåll i Sydney; segling derifrån till Hongkong med anlöpande af Ponynypet och Guam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
katholske missionärerne, Baehelot och Short, begåfvo sig hit sedan
de i slutet af 1830-talet blifvit bortvisade från Hawaiiska öarna.
Baehelot dog på vägen och Shorts öde är oss obekant.
Pouynypet är till formen nästan en qvadrat med knappa två
svenska mils sida, och skall vara delad i fem små riken under olika
höfdingar eller furstar. Befolkningen sades öfverstiga tretusen
individer. Stränderna omgifvas på alla sidor af korallref, från hvilka flera
små holmar uppsticka. På kort afstånd i sydvest och nordvest ligga
tvänne så kallade atoller, eller kransformiga korallref inneslutande en
lagun; af båda uppsticka blott några små knölar öfver vattenytan.
Utförligheten af de detaljer, hvarmed ön är utlagd på den af
ingénieur-hydrographe Vincendon-Dumoulin år 1847 utgifna karta öfver
Carolinerna, säkerligen den bästa som finnes, visar att den måste i
hydrografiskt afseende blifvit någorlunda undersökt, men vi hafva ej lyckats
finna när och af hvem. Hvarken Freycinet, Duperrey eller d’Urville hafva
besökt den, och ehuru vi ej sett Lütkes resa, äro vi öfvertygade att
denne sjöfarande ej ens sett ön. Vi hafva genomletat flera tabeller
öfver geografiska positioner utan att finna några uppgifter om dess läge.
I Gehlers Fysikalischer Wörterbuch finnes en dylik af Littrow år
1843 utarbetad; den upptager sextio punkter inom Carolinska
Archipelagen, men ingen finnes, som möjligen kan vara Pouynypet. Efter
återkomsten till Stockholm funno vi slutligen i ett 1828 utgifvet arbete[1],
enligt Riddle såsom autoritet, dess läge uppgifvet till 6° 53’ N., 158°
53’ O., och i Nories Navigation till 158° 25’, utan att autoriteten
finnes uppgifven. Som ingen speciell punkt af ön blifvit angifven, så
låta vi dessa uppgifter gälla dess midt. Vincendon-Dumoulins
ofvannämnde karta ger samma latitud, men en longitud af 158° 22’. Af
oss gjorda observationer lägga öns midt på 6° 54’ N., 158° 1’ O.
Latituden kan anses vara densamma som föregående, emedan observationen
gjordes ombord, och felaktigheten i det antagna afståndet till ön
kan orsaka den föga betydande skillnaden: deremot kunna observationsfelen
ej förorsaka ett fel af 21’ i longituden, och våra kronometrars
angifvelser öfverensstämde, såsom vi sett, föregående dagen vid
Duperrey-Öarna med dessas longitud, hvilken kan antagas skäligen väl
bestämd. V våga således hysa den öfvertygelsen, att det af oss gifna
läget är noggrannare än något annat förr uppgifvet, och beklaga blott
att vi ej känna ur hvilka källor det på förenämnda karta begagnade
är hemtadt. Någon engelsk expedition har oss veterligt ej besökt
denna archipelag.
I solnedgången voro våra båtar och alla deras passagerare åter
ombord, hvarpå vi passerade långs södra kusten af ön och satte kurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
