- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Sednare delen /
65

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Uppehåll i Sydney; segling derifrån till Hongkong med anlöpande af Ponynypet och Guam.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogens täthet lägger stora hinder i vägen för jagten, man kan ej se de i trädens tjocka löfmassor gömda foglarna, och när de äro skjutna, får man ej reda på dem bland buskarna eller det höga gräset. Så var t. ex. förhållandet med en läderlapp af minst en alns vingbredd, hvilken fälldes i flygten, men oaktadt långvarigt letande i snåren ej kunde finnas. Inåt ön skola dufvor träffas i stort antal, och rådjur äro ganska allmänna. De hafva blifvit hit införda af Spaniorerna. Infödingarne jaga dem på det sätt att de lägga sig på lur vid de ställen dit djuren bruka gå att dricka. Vi sågo ett par rådjur bringas in till Umata, men de voro redan så långt gångna på förruttnelsens väg, att köttet knappast mera var ätligt. I dessa klimater är ett dygn nästan tillräckligt för förruttnelses åstadkommande. Men äfven om jagten ej var lönande, hade man nöjet att under vandringen taga ön litet i betraktande. Utom vägen till Agana finnas endast små skogsstigar, och det minsta man afviker från dessa kommer man in i verkliga labyrinter af träd, buskar och ruttna trädstammar, bland hvilka hinder man endast med mycken ansträngning, hvarvid man snart ledsnar i trettio graders värme, kan tränga sig fram. Man ser från sjön åtskilliga fläckar, som tyckas öppna och tillgängliga, men då man nått dem, finner man dem bevexta med täta vippor af två till fyra alnars högt torrt gräs, hvars skarpa kanter jemmerligen tilltyga både händer och ben, och emellan tufvorna dölja sig hål och gropar, i hvilka man oupphörligt snafvar. Åtskilliga kullar äro beklädda med dylikt långt gräs, och deras bestigande är ytterst mödosamt. Långs den ravin, i hvilken den söder om byn utfallande bäcken flyter, har man en majestätisk vegetation, och en vandring derstädes lönar väl mödan. Närmast stranden är en lund af ofantliga bambubuskar, derefter komma tarofält, omgifna af kokospalmer. Derofvan blir bäcken helt smal, ravinen så trång och dess sidor så branta att man måste antingen spassera i vattnet, eller göra långa omvägar uppåt backarna. Vid stränderna vexa palmer och brödfruktträd, sammanväfda af buskar och rankvexter. Bäckens vatten är utmärkt klart och temligen kyligt, så att ett bad deruti var högst uppfriskande. Bottnen består af grus och sand. Små fiskar sågos på ett par ställen i temligt antal; de voro mycket qvicka och gömde sig under från stränderna nedhängande grästufvor. Tiden medgaf ej något längre uppehåll, och i solnedgången d. 28 afseglade Eugenie från Guam. Vinden var frisk från nordost och vädret vackert, men aflägsen blixt syntes om qvällarne. Vi lemnade nu med snabb fart Stilla Hafvets farvatten, hvari vi uppehållit oss tio månader, under hvilken tid vi ej känt någon hårdare blåst, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:51 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free